Det lät högtidligt och lite spänt när Stefan Löfven läste upp sin regeringsförklaring för två år sedan. Ett nytt mål skulle styra den ekonomiska politiken. ”Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU år 2020.”

Ett ambitiöst mål, löd kommentarerna. Sverige hade 7,7 procents arbetslöshet i september 2014, medan bästa EU-landet, Tyskland, låg på 5,0. Gapet var hela 2,7 procentenheter.

När nu halva mandatperioden har gått blir jobben fler. Särskilt ungdomsarbetslösheten har gått ned dramatiskt. Totalt har arbetslösheten minskat med närmare en procentenhet.

Ändå ligger regeringens mål inte närmare än för två år sedan. Snarare tvärtom.

Ett enkelt sätt att mäta avståndet till målet är att jämföra Sverige med det land som för tillfället har lägst arbetslöshet i EU. I juli 2016 hade Sverige 7,0 procents arbetslöshet, enligt Eurostat. Bästa EU-land var Malta med 3,9 procent. Gapet var alltså 3,1 procent. Det är mer än när målet formulerades.

Ett mer sofistikerat sätt är att räkna fram hur många fler jobb som krävs för att nå målet. Det gjorde Svenskt Näringslivs ekonomer i början av 2015, och fann att Sverige behöver 430 000 nya arbetstillfällen netto för att slå Tyskland, som då såg ut att bli EU-landet med lägst arbetslöshet 2020 (beräkningen utgick från prognosen att Tyskland skulle landa på 4,9 procents arbetslöshet det året).

Göran Persson: Skulle valt ett annat jobblöfte

Nyheter

När Svenskt Näringsliv gjorde om beräkningen i våras hade arbetslösheten i Sverige sjunkit. Men samtidigt hade arbetskraften vuxit, en följd av stor invandring. Så nu krävs plötsligt 460 000 nya jobb, 30 000 fler än för ett drygt år sedan.

Var målet svårt att nå när det formulerades, så är det alltså inte enklare i dag. Framför allt kunde regeringen inte veta hur stora flyktingströmmar som skulle söka sig till Sverige. De många som kom 2015 har bara börjat synas i arbetslöshetsstatistiken.

– Vi har ändå berömt regeringen för att den har satt upp ett mål, säger Jonas Frycklund, biträdande avdelningschef vid Svenskt Näringsliv, som har gjort beräkningen ovan. Det är viktigt att hålla jobben i fokus. Men man skulle hellre ha valt ett mål för sysselsättningsgraden än för arbetslösheten, efter-som arbetslöshet kan sänkas på konstlad väg genom utbildningssatsningar.

Kanske ångrar Stefan Löfven att han inte valde ett sådant mål. Sett till sysselsättningsgraden, alltså hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som jobbar, är Sverige bäst i EU med strax över 80 procent. I stället ligger Sverige nu på tiondeplats – utklassat av Malta, som har lägre arbetslöshet, men en sysselsättningsgrad på bara 67,8 procent 2015.

 

De tre största hindren för att nå EU:s lägsta arbetslöshet år 2020

1. Tudelad arbetsmarknad

• Trots att efterfrågan på arbetskraft just nu är stor och såväl vården som skolan skriker efter personal finns det grupper som inte får jobb. Det gäller personer som är födda utanför Europa, saknar gymnasieutbildning eller har funktionsnedsättningar. För de här grupperna har det till och med blivit svårare att hitta ett arbete. Och de växer. ”Utsatta grupper” utgör nu mer än hälften av alla inskrivna på Arbetsförmedlingen.

• Särskilt de som är födda utanför Europa blir fler. I juli utgjorde de 42 procent av de inskrivna arbetslösa. Deras andel kommer att öka under 2017 och 2018, då de många som sökte skydd i Sverige 2015 kommer att synas i arbetslöshetssiffrorna. De nyanlända är en blandad grupp, men många har högst grundskoleutbildning.

• Här finns det enskilt största hindret för att nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020, enligt flera experter på Arbetsförmedlingen. Sett till gruppen inrikes födda över 25 år hade Sverige lägre arbetslöshet än Malta redan 2015.

• Sedan 2008 har arbetskraften i Sverige vuxit med 250 000 personer – och hela det tillskottet utgörs av utrikes födda. Den inrikes födda befolkningen i arbetsför ålder krymper. – Rätt förvaltat är tillskottet av arbets-kraft utifrån en chans för Sverige, som ju annars har en åldrande befolkning, säger Ann-Christin Jans, enhetschef på Arbetsförmedlingen.

• Men i ett kort perspektiv, till år 2020, spär alltså de nyanlända på arbetslösheten.

2. Mer synlig arbetslöshet

• När Göran Perssons regering nådde sitt fyraprocentsmål för arbetslösheten år 2000 hävdade kritikerna att arbetslösa doldes i utbildning och andra åtgärder, eller lyftes bort från arbetsmarknaden som förtidspensionärer. Sant eller inte, de senaste årens reformer har gjort att personer som förr var Migrationsverkets eller kommunernas ansvar nu syns som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.

• Det gäller särskilt nyanlända. Efter etableringsreformen 2010 hamnar flyktingar hos Arbetsförmedlingen så fort de fått uppehållstillstånd. Där räknas de allra flesta som arbetslösa – även om de inte har hunnit läsa svenska.

• I Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag fanns 61 324 personer i augusti. Mot slutet av 2017 och början av 2018, då flyktingvågen från 2015 är i etableringsuppdraget, väntas antalet stiga till 90 000–100 000.

3. Konkurrens på olika villkor

• Fler jobb i Sverige räcker inte för att nå målet EU:s lägsta arbetslöshet. Målet är ju beroende av hur arbetslösheten utvecklas i andra länder. Det rör sig hela tiden.

• Och vissa konkurrenter är svåra att rå på. Tysklands arbetsmarknad beskrivs ibland i termer av ett under, då arbetslösheten krympt från dryga elva procent år 2005 till 4,6 procent 2015.

• Men framför allt tävlar konkurrenterna inte på samma villkor som Sverige. Tjeckien, som är med och slåss om förstaplatsen i EU, har tagit emot mycket få flyktingar. Lägst arbetslöshet i EU har Malta, ett ganska speciellt land med bara 429 000 invånare och låg sysselsättningsgrad bland kvinnor.