I sin regeringsförklaring 1996 ställde Göran Persson upp målet att ”Sverige år 2000 skall ha halverat den öppna arbetslösheten till 4 procent”. Hösten år 2000 nådde Sverige dit, med viss draghjälp av god konjunktur. Med tjugo års perspektiv anser Göran Persson att fyraprocentsmålet var mycket viktigt.

– Målet var centralt. Det var lätt att samlas kring, och lätt att kommunicera, säger han.

Målet var fyra procents öppen arbetslöshet, betonar Göran Persson.

– Det betydde att vi kunde använda både den ekonomiska politiken, strukturåtgärder  och arbetsmarknadspolitiska insatser. Vi hade alla instrumenten.

Här finns en skillnad jämfört med det mål som den nuvarande regeringen har satt upp: EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 enligt Eurostat. Den arbetslöshetssiffra som Eurostat använder går praktiskt taget inte att påverka med arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Även många personer som rimligen ”bör” studera, till exempel för att de saknar gymnasieutbildning, finns med i siffran.

Göran Persson berättar att fyra-procentsmålet hjälpte regeringen att fokusera politiken.

– Det blev väldigt bra samling kring målet. Dels i partiet och fackföreningsrörelsen, dels i regeringskretsen, där alla kunde bidra med åtgärder på sina områden.

Ett mål på fyra procents arbetslöshet var ”väldigt djärvt” mot bakgrund av den höga arbetslösheten under 1990-talskrisen, säger Göran Persson.

– Å andra sidan hade vi erfarenhet av arbetslöshet på 1,5 – 2,5 procent före krisen. Sådan var måttstocken då.

Hur ser du på det nuvarande målet, som är beroende av utvecklingen också i de andra EU-länderna?
– Jag vill inte recensera valet av mål, svarar Göran Persson, men fortsätter:

– Man kan välja vilket mål man vill – bara man slipper diskussioner om målets kvalitet. Kan man lita på att fyra procent i Tyskland är samma sak som fyra procent i Sverige? Sysselsättningsgraden är avgörande i jämförelsen. Du kan ha 80 procents sysselsättningsgrad, men fem-sex procents arbetslöshet – eller tre-fyra procents arbetslöshet, men bara 70 procents sysselsättningsgrad. Då föredrar jag det förra.

Vilket mål skulle du själv välja i dag?
– Jag skulle hålla fast vid den öppna arbetslösheten, och ta in arbetsmarknadspolitiken som ett sätt att pressa tillbaka den. För vi har en extrem situation, med grupper som är så tydligt drabbade. Det gäller utlandsfödda, och det gäller lågutbildade. Den situationen kräver politik, marknaden kommer inte att ordna det.

– Sedan skulle jag lägga till som ”check” att hålla uppe sysselsättningsgraden.

STOCKHOLM 20160920 Finansminister Magdalena Andersson presenterar hˆstbudgeten under en presstr‰ff i Rosenbad i Stockholm Foto: Janerik Henriksson / TT kod 10010

Finansminister Magdalena Andersson (S). Foto: Janerik Henriksson/TT

Finansministern om 2020-målet

Sverige har inte kommit närmare målet om EU:s lägsta arbetslöshet, trots 120 000 fler jobb. Borde ni ha satt upp ett annat mål?
– Det är ett bra formulerat mål. För det styr politiken. Vi märker det nu genom att arbetslösheten minskar. Målet ger tydligt fokus för politiken.

Målet är mer avlägset än för två år sedan. Malta har under fyra procents arbetslöshet. Är det rätt att jämföra sig med sådana länder?
– Det är väldigt glädjande att arbetslösheten är låg på Malta.