NEW YORK 20160921 Fr v generalsekreteraren fˆr OECD Angel GurrÌa, Sveriges statsminister Stefan Lˆfven, generalsekreteraren fˆr ILO Guy Ryder och Bangladeshs premi‰rminister Sheikh Hasina, under seminariet Global Deal, Lˆfvens prestigeprojekt under hˆgnivÂmˆtet i FN-hˆgkvarteret. Foto: Pontus Lundahl / TT / kod 10050

Generalsekreteraren för OECD Angel GurrÌa, Sveriges statsminister Stefan Löfven, generalsekreteraren för ILO Guy Ryder och Bangladeshs premiärminister Sheikh Hasina, under seminariet Global Deal. Foto: Pontus Lundahl/TT

I sällskap av en handfull stats- och regeringschefer har Stefan Löfven lanserat sin Global Deal i New York. Projektet syftar till att skapa bättre villkor på världens arbetsmarknader. Men kritiker menar att projektet är ett slag i luften.

LÄS OCKSÅ Europafacket sa ja till Global deal

Initiativet är en hjärtefråga för den tidigare fackföreningsbasen och Löfven var nöjd efter lanseringen i FN-skrapan i New York.

– Det viktiga är att det blir framsteg, det här har betydelse för anställda runtom i världen. Nu måste vi få upp en volym av länder och organisationer både på arbetsgivarsidan och på den fackliga sidan som ansluter sig,

Hittills har tio länder, inklusive Sverige, sagt att det är med. Forskaren Nils Karlson, vd för Näringslivets forskningsinstitut Ratio, dömde redan före lanseringen ut möjligheterna att göra skillnad genom Global Deal.

– Förutsättningarna för Löfven att påverka världen genom ett sådant här utspel är obefintlig skulle jag säga. Det här handlar om frågor där näringslivet självt har större möjligheter att påverka villkoren i de länder de verkar, säger Karlson.

– Det här är ett typexempel på en symbolpolitik som egentligen inte handlar så mycket om världen utan mer om att visa svenska väljare att man har ett engagemang i globala viktiga frågor. Jag tror att företagen genomskådar det.

LÄS OCKSÅ Löfvens Global deal snart verklighet

I FN log Stefan Löfven åt etiketten symbolpolitik.
– Det är ju bara att lyssna här, det finns ett intresse och tiden är inne att se till att den globala ekonomin fungerar på ett sätt att alla människor far väl av.

TT: Hur, konkret, kan Global Deal göra skillnad för en textilarbetare i Indien?
– Om du får till en social dialog så innebär det att arbetsgivare och arbetstagare förhandlar och villkoren på arbetsplatsen. Och samhället får bidra med utbildning eller säkerhetsföreskrifter eller vad det kan vara. Det är ett långsiktigt arbete, det är inte så att man plötsligt vänder på handen och så har alla jättehöga löner.

Tanken med initiativet är att länder, bolag och organisationer — genom att skriva på ett slags avsiktsförklaring — ska förbinda sig till att ta ansvar för utmaningar på arbetsmarknaden. Det ska ske genom att respektera den internationella arbetsorganisationen ILO:s skrivningar och stärka möjligheterna till förhandlingar.

I nuläget uppges sju bolag ha anslutit sig till Global Deal, bland dem klädjätten Hennes & Mauritz och lastbilstillverkaren Scania. Unionens vice ordförande Marina Åman, som var på plats i FN, kallade det anmärkningsvärt att inte fler blågula internationella bolag räckt upp handen.

LÄS OCKSÅ Världsfacket satsar på Löfvens ”Global deal”

En del företag, som Kappahl och TUI Nordic, för en dialog med regeringskansliet för att få mer information angående Global Deal, enligt bolagen själva. Några företag har tackat nej, exempelvis Electrolux, Skanska och SKF som tycker att initiativet är bra men uppger att de redan har andra aktiviteter på samma tema.

Fakta: De har anslutit sig till Global Deal

Länder: Angola, Argentina, Bangladesh, Kambodja, Kanada, Chile, Colombia, Sverige, Tunisien och Österrike.
Fackföreningar: ETUC, IF Metall, ITUC, LO, Saco, TCOF, UGTT, Unionen.
Bolag och organisationer: Hennes & Mauritz, Ica, Scania, Swedfund, SCA, Nir, Unilever, NIR (näringslivets internationella råd)
Andra organisationer: internationella arbetsorganisationen ILO, ekonomiska samarbetsorganisationen OECD, Tunisiska arbetsgivarorganisationen UTICA och FN-organisationen UN Global Compact, Robert F Kennedys center för mänskliga rättigheter
Källa: Regeringen