”Smutskonkurrens.” LO-juristen Claes-Mikael Jonsson tar till kraftuttryck när han ska beskriva de bolag som ägnar sig åt att dumpa löner och villkor. Han har listat fem metoder företagen använder.

DEL 2. Arbetet Global har berättat om hur EU just nu förhandlar om att ändra i utstationeringsdirektivet. Från fackligt håll är reaktionerna positiva.

– Det skulle innebär att lönepressen skulle minska i flera EU-länder, säger Claes-Mikael Jonsson som i LO-rapporten ”Bortom drömmar och tro” listat fem metoder för företag att komma undan avgifter och pressa löner.

EU-länderna och parlamentet är dock splittrat till EU-kommissionens förslag. Men även om det skulle bli en förändring av utstationeringsdirektivet återstår många smitvägar för företag som vill pressa kostnaderna.

I flera fall är verksamheten helt legal. Utstationeringen och utländska företag bidrar till tillväxt och expertkunskaper inom bland annat byggbranschen. I vissa fall rör sig dock företagen i en juridiska gråzon och inte sällan överträder de denna och begår direkta lagbrott.

LÄS OCKSÅ Del 1: EU splittrat om utstationeringsregler

I sin senaste lägesrapport skriver Ekobrottsmyndigheten att antalet utländska bolag som verkar i Sverige stiger och att företagsbrottsligheten ökar.

Myndigheten varnar för att gränsöverskridande företagande, där olika juridiska system krockar, gör det svårt att utreda misstänkt ekonomisk brottslighet.

LÄS OCKSÅ Ulvskog tvivlar på att utstationeringsdirektivet blir av

Hur vanligt det är att utstationering används för att komma undan kostnader är svårt att bedöma.

– Ingen vet hur omfattande fusket är. Frågar du fackförbundet Byggnads säger de att det är mycket vanligt. Frågar du arbetsgivarna Sveriges Byggindustrier säger de att det förekommer, säger Kerstin Ahlberg på Stockholms universitet som i flera år forskat om EU-rätt och som just nu skriver en rapport där hon räknar på vad företag tjänar på att anlita utstationerad arbetskraft.

5 metoder för lönepress

Imprint of a Human Hand with unique details

1.Låg lön och fusk med traktamenten
Företag skickar arbetare utomlands och betalar en mycket låg grundlön, 15 – 30 kronor i timmen. I vissa fall får arbetare ingen lön alls, i stället betalas ett högt traktamente ut. Vinsten för företaget är att de kan pressa ned de sociala avgifterna som i de baltiska länderna beräknas efter lönekostnaderna. Det mest kända exemplet på detta är då det lettiska företaget Laval betalade sina arbetare tjugo kronor i timmen och utöver det traktamente. En svensk byggarbetare tjänar kring 180 kronor i timmen.

Utbredning: Vanligt förekommande.

2.Falska företagare
I framförallt Polen har myndigheterna drivit stora starta-eget-kampanjer. Staten har erbjudit en låg och fast summa för sociala avgifter. Många arbetare har därför startat enmansföretag. Eftersom de sociala avgifterna är låga kan de hålla låga priser och blir därmed attraktiv arbetskraft för exempelvis svenska byggherrar. Baksidan är att arbetarna ofta får en mycket låg pension. Metoden med enmansföretag är vanlig i Polen, Tjeckien, Slovakien och Rumänien. De som åker till Sverige för att jobba arbetar ofta inom skogsindustrin. Lönerna ligger ofta kring 50 – 70 kronor i timmen.

Utbredning: Förekommer.

3.Korttidskontrakt
Detta är en ovanlig metod och utgår ifrån en speciell polsk anställningsform som heter Umowy o dzie som är till för korttidsanställningar. Arbetaren anlitas för att utföra ett uppdrag som ska vara tidsbestämt. Uppdragsgivaren behöver inte betala sociala avgifter och arbetskraftskostnaderna blir därmed låga. Arbetaren får dock inga pensionsinbetalningar. Det har förekommit att arbetare anlitats och sedan utstationerats till andra länder, lönen för den utländska arbetaren ligger oftast mellan femtio och 120 kronor i timmen.

Utbredning: Ovanlig i Sverige.

4.Frontföretag
Ett utländskt företag kan starta ett frontföretag i exempelvis Sverige eller andra EU-länder. Frontföretaget lämnar anbud, skickar offerter och fakturor och har svensk F-skattsedel men har inga eller väldigt få anställda. De anlitar i stället personal från sitt moderland där löneläget är lägre. Ett exempel på den metoden är Laval som startade upp dotterföretaget L&P Baltic bygg som 2004 utförde renoveringen av skolan i Vaxholm. Lönen beror på vilket land som de anställda rekryteras ifrån.

Utbredning: Vanlig.

5.Koncernvarianten
Genom att ha flera olika företag runt om i Europa kan en koncern bolla sina anställda mellan olika bolag. Ett exempel är bemanningsföretaget Atlanco Rimec som har sitt huvudsäte i Irland men har dotterbolag över hela Europa. Ett dotterbolag på Cypern kan anställa polska byggjobbare som försäkras i Grekland och skickas till Sverige för att jobba. Det görs för att dra maximal nytta av olika länders regelverk.

Atlanco Rimec bemannade bland annat bygget genom Hallandsåsen och City-tunneln i Stockholm. Bolaget har även byggt kärnkraftverk i Finland och Frankrike och motorvägar i Nederländerna. I några fall har dotterbolagen gått i konkurs och anställda har inte fått ut lön och ersättningar. Lönen för de som skickas till Sverige ligger kring sextio kronor i timmen och uppåt.

Utbredning: Vanlig.

Källa: Bortom drömmar och tro (2016), LO-rapport.

LÄS OCKSÅ Del 1: EU splittrat om utstationeringsregler