Foto: Martina Holmberg/TT

ARBETET DEBATT. Om målet att sluta hälso­klyftan på en generation ska uppnås är insatser för minskad alkoholkonsumtion en nyckelfaktor. Det skriver Johnny Mostacero, förbundsordförande, IOGT-NTO.

Alkohol är ett av våra största samhällsproblem och orsakar ohälsa, våld och höga samhällskostnader. När den statliga Kommissionen för en jämlik hälsa nu ser över folkhälsopolitiken och ska lägga fram förslag för att minska hälsoklyftorna och förbättra folkhälsan är alkohol en naturlig och viktig del i det arbetet. Att Folkhälsominister Gabriel Wikström sedan agerar utifrån kommissionens förslag kan bryta 16 år av missade möjligheter.

Nyligen presenterade kommissionen sitt delbetänkande. De konstaterar att det finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper beroende på yrken, utbildningslängd eller inkomstnivåer. Det framgår även att skillnader i dödlighet mellan grupper med kortare respektive längre utbildningsnivå har ökat i de nordiska länderna sedan 1970-talet.

Författarna menar att flera av de åtgärder som lyftes av den nationella folkhälsokommittén i rapporten En god hälsa på lika villkor redan år 2000 borde ha genomförts. Folkhälsokommittén föreslog bland annat en folkhälsolag medan den dåvarande regeringen i stället valde att föreslå att en särskild utredare skulle tillsättas för att göra ett samlat övervägande.

Någon sådan utredning tillsattes dock aldrig. I stället har 16 år passerat och som en konsekvens av beslutfattarnas passivitet så har utvecklingen kring sociala skillnader i hälsa utvecklats negativt och de befintliga hälsoklyftorna har ökat.

Kommissionen för jämlik hälsa lyfter även de höga dödstalen kopplade till alkohol och refererar till IOGT-NTO:s och Svenska läkaresällskapets rapport om andrahandskador kopplade till alkohol.

Alkoholens negativa konsekvenser är många, från social utsatthet och beroende till dödsfall bland unga vuxna. Men även en översjuklighet hos medel-ålders och äldre samt fosterskador kopplade till alkoholkonsumtion under graviditeten. Utöver det bidrar också alkohol till en lång rad fysiska skador som våldsbrott och trafikolyckor.

En minskning av den totala alkoholkonsumtionen i samhället är ett viktigt mål som borde prioriteras för en förbättrad folkhälsa. Det lyftes även av den nationella folkhälsokommittén i En god hälsa på lika villkor.

De stora negativa effekterna på individer, på närstående och de samhällsskador som alkohol skapar motiverar en alkohollagstiftning som förebygger och minskar dessa konsekvenser. Sverige har i grunden en bra alkoholpolitik som utmanats de senaste åren från flera håll, inte minst genom näthandel med alkohol och en ökad marknadsföring i oreglerade kanaler som sociala medier.

Att stärka den restriktiva politiken handlar om att effektivt minska problemen på samhällsnivå. Det synsättet står en klar majoritet av befolkningen bakom i den senaste mätningen från SOM-institutet. Andelen svarande som tycker att starköl, vin och sprit ska kunna säljas i vanliga matbutiker minskar jämfört med tidigare år och är i en klar minoritet.

Till detta kommer även en viktig ekonomisk aspekt. Flera studier pekar på ett direkt samband mellan alkoholkonsumtion och en ökad sjukfrånvaro. Enligt den statliga missbruksutredningen från 2011 kostar endast alkoholmissbruket samhället drygt 66 miljarder kronor varje år. Det är nästan 14 000 kronor per skattebetalare och år.

Politiken behöver arbeta mer proaktivt. Den nuvarande kommissionen för jämlik hälsa skriver i sin delrapport att slutsatserna i ”En god hälsa på lika villkor” utgör en bra målgrund för folkhälsopolitiken.

Att varken dåvarande regering eller de efterföljande regeringarna agerat och implementerat förslagen gör att ansvaret nu ligger tungt på den sittande regeringen. När slutrapporten läggs fram under 2017 är det viktigt att Gabriel Wikström och regeringen faktiskt agerar på deras slutsatser och inte bara låter rapporten hamna i en byrålåda.

En jämlik hälsa och minskade klyftor mellan samhällsgrupper är grundläggande krav för ett samhälle som alltid satt folkhälsa högt. Att ge alla goda förutsättningar till en bra hälsa leder till en samhällsutveckling vi alla tjänar på.

Johnny Mostacero, förbundsordförande, IOGT-NTO