Mbl-mål för polisen snart i AD

Kritiken mot hur omorganiseringen av polisen har gått till kommer från flera håll, även från högsta ort internt. Snart tas Polisförbundets stämning på tjugo miljoner kronor upp i Arbetsdomstolen.

LÄS OCKSÅ Polisfacket stämmer staten

I januari i fjol slogs de 21 polismyndigheterna ihop till en. Arbetet med att ena polisen leddes av Genomförandekommittén, något som nu även rikspolischefen Dan Eliasson till viss del är kritisk till.

Till Dagens Nyheter skriver han att han står bakom grunderna i reformen men att ”när en myndighet eller verksamhet utvecklas så är det verksamheten själv som ska ta ansvar för det”. Tidningen har de senaste dagarna även rapporterat om att polisens brottsuppklaring är den lägsta på 16 år, att utryckningar tar längre tid och att effektiviteten skiljer sig stort mellan poliserna i landet.

Några som länge varit kritiska till hur Genomförandekommittén och polismyndigheten har hanterat omorganisationen är Polisförbundet. Den 4 oktober inleds huvudförhandlingarna i Arbetsdomstolen om brott mot medbestämmandelagen, mbl.

– Vi har berövats möjligheten till inflytande kring de beslut som fattas kring våra medlemmar. Det är väl ingen hemlighet hur det går just nu i den nya polismyndigheten, det är kaos, säger Fredrik Westin, ombudsman på Polisförbundet.

Förhandlingarna i Arbetsdomstolen gäller två stämningar på tio miljoner vardera. Motpart är staten som företräds av Arbetsgivarverket. I den första stämningen menar förbundet att Genomförandekommittén förhandlade om en preliminär inplacering av alla medarbetare i den nya organisationen som en administrativ åtgärd för att systemen skulle fungera. Det framgår av förhandlingsprotokollet från augusti 2014 att det är en preliminär inplacering, enligt Fredrik Westin.

– Men därefter tillämpade Genomförandekommittén det som en skarp inplacering. Därigenom menar vi att man har brutit mot mbl. De skulle ha förhandlat den definitiva placeringen, säger Fredrik Westin.

I den andra stämningen pekar förbundet på att den nya Polismyndigheten inte har förhandlat över huvud taget.

– Vi menar att eftersom det var verksamhetsövergång var det den nya Polismyndigheten som arbetsgivare som skulle ha förhandlat de definitiva placeringarna i myndigheten. Då kommittén aldrig var arbetsgivare fick vi inte möjlighet till inflytande gentemot arbetsgivaren. Förhandlingen borde ha skett på nya Polismyndigheten från den 1 januari 2015, säger Fredrik Westin.

Inför huvudförhandlingarna i domstolen har det skett förhandlingar som slutat i oenighet. Hedda Mann, biträdande chefsjurist på Arbetsgivarverket, vill inte kommentera detaljer i målet, men säger att de har bestritt alla yrkanden.

Arbetsgivarsidan har i tidigare förhandlingar fört fram att det skett vissa justeringar av inplaceringar och att de har förhandlats. ”Det har inte fattats något nytt beslut om inplacering av samtliga anställda för vilket förhandlingsskyldighet har förelegat”, framför myndigheten i ett förhandlingsprotokoll.

I ett svaromål lyfter arbetsgivarsidan också att staten inte förstått att förbundet trott att den preliminära inplaceringen bara varit ”ett test av organisationsstrukturen”.

Staten menar att förbundet borde ha förstått att den preliminära inplaceringen fyllde en större funktion än ett ”test”. ”Om det i grunden handlar om ett missförstånd av den preliminära inplaceringen är detta inte något som enbart staten ska lastas för”, skriver verket.

Målet är viktigt ur ett principiellt perspektiv, påpekar Fredrik Westin.

– Vi menar att det är viktigt att få prövat om staten kan hantera verksamhetsövergång på det här sättet, utifrån hur den svenska modellen ska fungera när det gäller fackets möjlighet till inflytande gentemot arbetsgivaren enligt mbl.