Britta Leijon, ST:s ordförande. Foto: Henrik Montgomery/TT

Nu ska även anställda inom offentligt finansierad men privat driven verksamhet inom vård, skola och omsorg omfattas av meddelarskyddet. Regeringen förslår att lagen träder i kraft vid årsskiftet. Men det räcker inte säger fackförbundet ST

Regeringen presenterade under torsdagen ett förslag om meddelarskydd också i privat verksamhet inom vård, skola och omsorg som är offentligt finansierad.

– Verksamhet som finansieras av våra gemensamma skattepengar ska vara trygg och hålla hög kvalitet. Anställda och uppdragstagare måste därför kunna påtala när de upptäcker missförhållanden, utan att vara rädda för att drabbas av repressalier, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) i ett pressmeddelande.

Regeringen vill att den nya lagen ska träda i kraft från årsskiftet, men redan innan bläcket torkat i förslaget möts det av facklig kritik.

– Dagens förslag om meddelarskydd är otillräckligt. Vi menar att fler verksamheter som är offentligt finansierade bör omfattas av den nya lagen om meddelarskydd.

– Vi har medlemmar på tåg, tunnelbanor och vid flygplatser som också behöver få rättigheter att kunna larma till medier, säger Britta Lejon, ordförande i Fackförbundet ST.

Förslaget är en del i en överenskommelse med Vänsterpartiet och innebär att anställda får berätta för journalister om missförhållanden och att arbetsgivaren inte får efterforska vem som läckt.

Dagens lagstiftning ger anställda i offentlig förvaltning rätta att avslöja missförhållanden, men i det privata näringslivet leder den typen av avslöjandet oftast omedelbart avsked för illojalitet med arbetsgivaren.

Regeringens förslag innebär att anställda och andra uppdragstagare i privat verksamhet inom skola, vård och omsorg också ska kunna lämna ut uppgifter för publicering. Det räcker att verksamheten delvis är finansierad av offentliga medel för att lagen ska gälla.

– För oss i statliga verksamhet är meddelarskyddet en viktig grund. Det är en viktig princip att skattepengar ska kunna kontrolleras, säger Britta Lejon.

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef för branschorganisationen Vårdföretagarna, välkomnar ett utökat meddelarskydd.

– Seriösa privata utförare är noga med att alla avvikelser kommer i dagen. Skulle det här vara en sista utväg att rapportera till medier så måste den möjligheten finnas, säger han till TT.

Han varnar samtidigt för att affärshemligheter på det här sättet kan läcka ut.samtidigt finns enligt Håkan Tenelius en risk för att affärshemligheter ska läcka ut.

Förslaget om utökat meddelarskydd utreddes av förra regeringen, men har sedan dragit ut på tiden. Att det nu är på väg att införas betraktar Journalistförbundet som ett steg framåt för yttrandefriheten.

Meddelarskyddet

+ Meddelarskyddet innebär att den som lämnar uppgifter till massmedier har rätt att vara anonyma om de vill det.
+ Deras identitet får inte avslöjas eller efterforskas.
+ Att röja en anonym källa kan vara straffbart.
+ Syftet är att personer ska kunna känna sig säkra om de berättar om missförhållanden.
+ Principen baseras på grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
+ Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter har hittills omfattats av anställda på statliga och kommunala myndigheter och kommunala bolag som kommunen har ett avgörande beslutanderätt över.
+ Regeringens förslag innebär att anställda i enskilt bedriven verksamhet inom skola, vård och omsorg som till någon del är offentligt finansierad ska ha motsvarande rätt som offentligt anställda att lämna ut uppgifter om verksamheten till medierna.

Källa: TT