Peter Hällberg. Foto: KI

Peter Hällberg, Konjunkturinstitutet. Foto: KI

LO får stöd av mäktiga Konjunkturinstitutet i kravet på att den offentliga statistiken över löner i kommuner och landsting ska delas upp i arbetare och tjänstemän. Medlingsinstitutets sammanställning av lönerna har blivit ett stridsfråga mellan parterna.

LÄS OCKSÅ Så döljs tjänstemännens lönelyft

I våras skrev LO ett brev till både Medlingsinstitutet och arbetsmarknadsministern med en begäran om uppdelning av statistiken på arbetare och tjänstemän. I den offentliga statistiken över privat sektor är lönerna redan uppdelad i två grupper, men inte i kommuner, landsting och stat.

Efter ett möte på Medlingsinstitutet kan LO håva in ett starkt stöd från Konjunkturinstitutet (KI) och ett stöd för principen från TCO, som ändå är skeptiskt till en uppdelning i kommuner och landsting.

– Medlingsinstitutet kan svårligen säga nej. Stödet vi fått är värdefullt, men andra som deltog på mötet var mindre entusiastiska, säger Mats Larsson, LO.

– Utfrågningen på mötet visade också att uppdelningen kan göras utan större kostnader.

Petter Hällberg från Konjunkturinstitutet deltog på mötet.

– Vi är positiva till uppdelningen om den befintliga statistiken kan behållas intakt och kvaliteten i övrigt inte försämras.

– KI är mottagare av data. Får vi mer information är vi positiva.

Arbetsgivarna med Sveriges kommuner och landsting (SKL) i spetsen motsätter sig förändringen. De hävdar att alla är medarbetare och vill därför inte göra skillnad på arbetare och tjänstemän.

Men just i offentlig sektorn har sifferlösa avtal dolt hur tjänstemän sprungit iväg och fått löneökningar långt över det normerande märke som parterna i industrin satt. Och dessa höga löneökningar syns inte i statistiken.

På TCO finns en delad inställning till problemet.

– Vi är i princip positiva. Vi vill ha så mycket öppenhet kring lönebildningen som möjligt och hur läget ser ut i olika grupper, säger Mats Essemyr, utredare.

Samtidigt säger han att lönestatistik som rör enskilda avtal eller förbund är en partsfråga mellan fack och arbetsgivare. En uppdelning i kommuner skulle innebära att kolumnen för arbetare enbart upptar Kommunals avtal. Han tillägger att även inom den statliga sektorn skulle TCO-förbunden motsätta sig en sådan uppdelning.

– Nej, det är inte tillämplig i där. Våra förbund på den statliga sektorn skulle inte acceptera det. Där gör man inte skillnad på arbetare och tjänstemän.

LÄS OCKSÅ Rekordstora löneskillnader mellan arbetare och tjänstemän

Även SKL har fört ett liknande resonemang om att alla anställda är medarbetare och motsätter sig en ändring i statistiken.

– Det finns ingen definition av arbetarkollektivet hos oss, har Maria Dahlberg, förhandlingschef på SKL, tidigare sagt till Arbetet.

I alla sektorer på arbetsmarknaden finns flera fackförbund som organiserar de anställda. Så är det också bland tjänstemännen i offentlig sektor. Men på ett område, kommunala och landstingskommunala arbetare, har Kommunal vuxit sig så starka att förbundet är det enda som organiserar yrkesgrupperna.

Det används nu som argument mot en uppdelning av lönestatistiken. Vid en uppdelning skulle allmänheten kunna utläsa hur stora löneökningar Kommunals avtal har gett.

– Det är otroligt viktigt att man genomför uppdelningen. Framför allt LO-förbunden bär in märket i avtalssystemet. Då är det viktigt med full transparens för att lönebildningen ska fungera, säger Peder Unander, utredare, Kommunal.

När Kommunal i årets avtalsrörelsen satsade extra på lyft av undersköterskornas löner var det förankrat i Avtalssverige, enligt grunderna för hur lönebildningen sker numera.

– Själva systemet är riggat på sådant sätt att när relativlöneförändringar görs ska det accepteras av alla parter. Om vi ska ha kontroll på hur det ser ut måste en uppdelning göras mellan arbetare och tjänstemän i statistiken, säger Peder Unander.

Nästa steg i frågan blir ett möte mellan Medlingsinstitutet och LO i höst.