STOCKHOLM 20131003 PÂ kontoret. En kulspetspenna. Foto: Fredrik Sandberg / TT / Kod 10180

Ska det gå att teckna justa kollektivavtal med låglöneföretag genom EU-lag? Debattören Kurt Junesjö är skeptisk. Foto: Fredrik Sandberg/TT

ARBETET DEBATT. Kommer EU att genom lag fixa det som facken inte lyckats göra genom att teckna justa kollektivavtal med låglöneföretag? Nej så enkelt är det tyvärr inte! Fyra saker gör att den föreslagna upphandlingslagstiftningen riskerar att bli en flopp, skriver tidigare arbetsrättsjuristen Kurt Junesjö.

Stockholms läns landsting upphandlade 2015 färdtjänst till ett pris så lågt att det inte ens täckte rimliga löner till taxichaufförerna. Dessa tvingades därför jobba 12–13 timmar 6–7 dagar i veckan till löner som ändå knappt gick att leva på. Att skattepengar används för att dumpa löner är naturligtvis helt förkastligt.

2014 beslutade EU om nya upphandlingsregler i ett så kallat EU-direktiv. Dessa kommer att resultera i nya upphandlingslagar i Sverige från 2017, om regeringens förslag godkänns av Riksdagen. Lagarna skulle ge upphandlaren effektiva verktyg att stoppa lönedumpning. Frid och fröjd, den goda staten och EU fixar genom lag det som facken inte lyckats göra genom att teckna justa kollektivavtal med dessa låglöneföretag.

Så enkelt är det tyvärr inte! Den föreslagna upphandlingslagstiftningen medför nämligen här fyra saker:

1.I branscher som i offentlig upphandling är utsatta för lönedumpning, t.ex. taxibranschen, är upphandlaren enligt lagförslaget skyldig att begära att leverantören betalar sin anställda justa löner enligt branschens kollektivavtal. Men, och det är ett stort men, bara ersättning enligt den så kallade hårda kärnan, det vill säga minimivillkoren i gällande branschavtal enligt EU-domstolens bestämmande.

2.Upphandlaren får också begära att leverantörer alltid ska betala anställda löner i nivå kollektivavtalets hårda kärna.

3.Vid längre upphandlingsavtal får upphandlaren även begära att leverantören betalar pensions- och avtalsförsäkringar under tiden för entreprenaden.

4.Upphandlaren är skyldig att förkasta bud som är så låga att de uppenbarligen inte täcker rimliga sociala villkor för de anställda.

För att detta ska fungera krävs:

• att upphandlaren och leverantören har tillgång till relevanta kollektivavtal

• att den” hårda kärnan” finns definierad för varje kollektivavtal, det vill säga enligt vilka bestämmelser upphandlaren är skyldig att kräva att leverantören betalar sina anställda. Lagrådet säger i sin granskning att upphandlaren inte får hänvisa till ett avtal utan att ange villkoren eller nivåerna på villkoren. Och i dag finns på Arbetsmiljöverkets hemsida endast tio kollektivavtal som definierar villkoren enligt den så kallade hårda kärnan medan Medlingsinstitutet har 680 löneavtal registrerade.

• att upphandlaren har tillgång till en normalkostnad i branschen per timme eller månad, för löner och sociala kostnader etc så att hen kan bedöma om ett bud ska förkastas för att det är onormalt lågt.

Om lagförslaget går igenom, och mycket talar för att så blir fallet, finns från den 1 januari 2017 ett fantastiskt verktyg för facken att komma till rätta med den omfattande lönedumpning som taxiexemplet ovan bara är ett exempel på.

Men mycket talar för att det hela blir en flopp, av flera skäl.

• Under tiden 2005 –2013 drev 7 LO-förbund projektet Vita jobb med i princip samma upplägg som den planerade lagstiftningen. Men det var mycket svårt att få till och med socialdemokratiska kommuner att upphandla på justa villkor. Endast två kommuner gick in i projektet. 96 procent av all upphandling inom städområdet sker till exempel med det lönedumpande villkoret lägsta pris. Och städ är inte unikt. Upphandlarna är oftast bara intresserade av att pressa priset och kommer därför när så är möjligt välja bort justa löner, eftersom det anses kostnadshöjande och de föreslagna lagarna dessutom innehåller en mängd flyktmöjligheter.

• Lagstiftningen kräver tillgängliga kollektivavtal med utarbetad ”hårda kärnan”. I dag finns endast 10 kollektivavtal med ”hårda kärnan” på Arbetsmiljöverkets hemsida. Inget samordnat arbete pågår inom LO för att råda bot på denna brist inför de nya lagarna 2017.

• Krav på justa löner kräver kontroll av att företagen verkligen betalar, och det är svårt utan facklig medverkan.

• Den nya upphandlingsreformen kommer att dra igång samtidigt i 290 kommuner den första januari 2017. Då måste lokala fackliga företrädare i alla LO-fack vara inlästa på reglerna för att pressa på och hjälpa de kommunala upphandlarna. Och det arbetet är tidspressat, för facket måste sno initiativet från borgarna och Svenskt Näringsliv. Dessa kommer att sabotera såväl lagstiftning som genomförande. Lyckas de sätta sin stämpel på genomförandet, blir lagstiftningen inte mycket värd.

Kurt Junesjö.

Kurt Junesjö.

Så tyvärr är jag pessimist. LO har inte tidigare varit bra när det gäller dessa frågor. Men kanske kan de fackförbund som var med om att driva Vita Jobb samla sig för att sätta nageln i ögat på socialdemokratiska kommunföreträdare och rusta den egna organisationen inför årsskiftet 2017. Det vore ett tillräckligt tryck för att få in tillämpningen av de nya upphandlingsreglerna i rätt riktning.

Kurt Junesjö