Den med visstidsjobb (eller oviss-tids-jobb) kan varken planera semester eller arbetsvecka, utan får fortsätta sova med mobilen under huvudkudden.

Om detta handlade den längsta, känslostarkaste debatten på LO-kongressen: Standby-livet, som slår så hårt mot kvinnor i LO-yrken, måste bort.

Fem förbund hade motionerat om att begreppet allmän visstid skulle bort ur lagen om anställningsskydd (las) där det hamnade via den borgerliga regeringen 2007. Och LO-ledningen som velat ta kampen avtalsvägen fick se sig överkörd, liksom IF Metall, läs mer här.

Att från åhörarläktaren följa den bitvis hårda diskussionen, höra argument bollas mellan kombattanterna, jubel och applåder från de olika sidorna (ändra via lag eller via avtal?) – och se resultatet av voteringen på skärmen var mer spännande än de mållösa matcherna i fotbolls-EM. I alla fall för en kongressnörd. Och frågan är ju väsentligt mer betydelsefull, i det långa loppet.

Nu kommer den att drivas av en helt jämställd LO-ledning, där de två nya ledamöterna, förste vice ordförande Therese Guovelin, från HRF liksom andre vice ordförande Berit Müllerström, från Kommunal, via sina fackliga erfarenheter har insikt om visstidens vikt, läs mer här.

Skärmavbild 2016-06-22 kl. 07.53.27

Arbetet och de andra tidningarna i LO Medie­hus på LO-kongressen. Foto: Liv Beckström

Utan fast jobb ingen semester. Utan heltid knappast råd med semester. I vart fall inte den som handlar om badresor, båtliv, eller annat som förknippas med ledighet i Sverige. Ojämlikheten ökar även på semestern, visar LO.

Hela 32 procent av arbetarna har varken råd med semesterresa eller tillgång till fritidshus eller husvagn, år 2007 var det 28 procent. Motsvarande tjänstemannagrupp är inte ens hälften så stor och har inte heller ökat.

I måndags tog vi ner LO Mediehus monter i en tom och övergiven kongresshall, som bara några timmar tidigare fyllts med så mycket förhoppningar och framtidsinriktade beslut.

Själv packar jag också ihop pinalerna efter att ha haft förmånen att leda Arbetets fantastiska, kunniga redaktion i väntan på att ordinarie chefredaktör ska komma på plats. Genom er läsare har jag stärkts i övertygelsen att denna tidning är oumbärlig i sin bevakning av arbetsmarknadsfrågor för löntagare, i synnerhet för LO:s medlemmar.

Arbetet ger er den plats i opinionen ni förtjänar!