Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Erik-webbkronika

Tänk dig att du fick några tusenlappar i månaden, bara sådär. Varje månad. Inga krav på motprestationer, inga hållhakar. Vad skulle du göra? Säga upp dig? Flytta ut på landet och hugga ved? Eller leva ungefär som i dag? Några tusenlappar räcker ju inte så långt …

Återigen har idén om medborgarlön börjat sprida sig. Förra gången var i mitten av 1990-talet. Då presenterade den amerikanske ekonomen Jeremy Rifkin sin teori om att robotiseringen leder till att jobben försvinner. Äntligen skulle människan bli fri att göra vad hon vill! Men för att minska konflikten mellan dem som har jobb och de arbetslösa ville Rifkin att vi skulle dela på arbetet och införa en medborgarlön.

Efter några år i dvala har den tanken återigen börjat dyka upp. Nyligen röstade visserligen schweizarna nej till medborgarlön, men diskussionen förs i fler länder. I Finland görs ett försök på lokal nivå. I Kanada, Nederländerna, USA och Frankrike likaså. I Sverige driver flera miljöpartister frågan.  Storbritannien är ett annat land där frågan blivit allt mer aktuell.

John McDonnel i Labours skuggregering kallar förslaget för ”den nya ekonomin” och ser det som en ny form av vänsterpolitik. Han hänvisar till ett förslag från tankesmedjan Compass.

Det brittiska förslaget innebär att varje vuxen ska få 71 pund i veckan, barn 59 pund, pensionä-rer 51 pund. Enligt beräkningarna skulle det minska barnfattigdomen i landet med 45 procent, och de 1,8 miljoner som har anställningskontrakt där de inte har några garanterade arbetstimmar skulle få en betydligt tryggare vardag.

Medborgarlönen skulle delvis finansieras genom att slopa flera av dagens bidrag. Men tanken är utmanande och kritikerna många.

Arbetsmoralen är hotad om man inte jobbar, hävdar vissa. Andra riktar in sig på matematiken och menar att det blir för dyrt att genomföra. Ytterligare andra varnar för att vi skulle få ett mäktigt fåtal som jobbar och har mycket makt. Resten av oss skulle stå som aningslösa kor på en äng och beta. Vi skulle inte fatta hur samhället förändrades runt omkring oss.

Det är svårt att ha någon åsikt om kostnader, arbetsmoral eller kor som betar. Allt beror ju på hur en eventuell medborgarlön skulle utformas. Diskussionen är ändå värd att ta på allvar och inte viftas bort med ett ”det är omöjligt”.

I dag handlar de flesta arbetsmarknadsfrågor om hur vi ska bli effektivare. Förslaget om medborgarlön utgår från en annan tanke. Frågan som egentligen ställs är varför jobbar vi och för vem?

Erik Larsson