Foto: Björn Larsson Ask

Foto: Björn Larsson Ask

ARBETET DEBATT. Regeringens nya fokus på enkla jobb väcker en rad frågor. Är det så att saker som alliansen upprepar tillräckligt många gånger till slut blir social­demo­kratisk politik, undrar Jenny Bengtsson, tf arbetsmarknads­politisk talesperson för V.

När Stefan Löfven (S) i förra veckan presenterade regeringsombildningen meddelade han också att näringsminister Mikael Damberg nu fått i uppdrag att ta fram fler enkla jobb – i dialog med näringslivet.

”Enkla jobb” brukar annars vara högern och näringslivets grej. Under det senaste året har de lagt fram otaliga förslag som handlar om att vissa grupper ska få jobb till lägre löner och sämre villkor än vad som annars är normalt på arbetsmarknaden. Och oftast verkar syftet, snarare än att sätta folk i arbete, vara att täcka upp för dålig arbetsmarknadspolitik, frisera statistiken och pressa ner lönerna.

För dem som förespråkar ”enkla jobb” är ungdomar och nyanlända alltid särskilt intressanta. Vissa branscher brukar pekas ut där dessa nya jobb ska växa fram: Den privata tjänstesektorn, restaurangbranschen, handeln. Eller inom rut-området, där tillgången på pooler att rensa och stora välbärgade hem att städa aldrig verkar sina. Och någon måste ju göra jobbet, ungefär.

Socialdemokraterna har hittills avfärdat alla förslag om så kallade enkla jobb. ”I Sverige konkurrerar vi med kvalitet, inte låga löner”, brukar man säga. Men det är lite som om saker alliansen upprepar tillräckligt ofta till slut blir socialdemokratisk politik – för nu verkar man ha ändrat sig. Regeringens nya fokus på enkla jobb väcker en rad frågor. Vad menar man med ”enkla jobb”, egentligen? Vilka är det som ska utföra dem och till vilka villkor? På vilket sätt skulle det vara rättfärdigat att kalla vissa jobb för jobb – men avfärda andra som ”enkla jobb”?

När jag, under en frågestund i riksdagen härom veckan, ställde dessa frågor till näringsminister Mikael Damberg (S) fick jag heller inga tydliga svar. Man har visserligen från socialdemokratiskt håll lovat att stå bakom den svenska modellen och att människor ska kunna leva på sin lön. Samtidigt vet vi att näringslivets definition av enkla jobb innebär just lägre löner och sänkta kostnader för arbetsgivare. Svenskt Näringsliv vill bland annat se en ny anställningsform med lägre löner och sänkta kostnader för företagen. Nu har näringslivet chansen att göra verklighet av detta i förhandlingar med en socialdemokratiskt ledd regering.

Vänsterpartiet är kritiskt till regeringens nya fokus på ”enkla jobb”. Det är även LO som anser att det inte är någon lösning på några problem. LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson har tydligt pekat på att regeringens förslag riskerar att sända en signal om lägre löner för en särskild målgrupp. Det kommer LO aldrig att medverka till, säger man. I stället förespråkar LO bland annat utbildningsinsatser och validering av yrkesfärdigheter.

Skärmavbild 2016-06-15 kl. 13.45.47Vänsterpartiets ståndpunkt är också tydlig. Sverige behöver inga ”enkla jobb”. Vi behöver jobb med bra löner och schysta villkor – för alla. Det har arbetarrörelsen spenderat hela förra århundradet åt att kämpa för. Det ska inte göras ogjort. Vad som behövs är vanliga hederliga jobb – för alla. De kan vi ta fram genom att:

• Investera i bostadsbyggande, infrastruktur, klimatomställning och välfärd. Så skapar vi jobb (privata och offentliga) där behoven är som störst – både för personer med kort och lång utbildning.

• Rikta arbetsmarknadspolitiska åtgärder till dem som har svårast att få jobb.

• Förbättra utbildningssystemet och arbetsmarknadsutbildningarna. Så fixar vi även framtida behov på arbetsmarknaden.

Det går att lösa utmaningarna på arbetsmarknaden utan att springa lönesänkarnas ärenden. Det hoppas vi att Socialdemokraterna håller med oss om – och ändrar riktning.

Jenny Bengtsson