Sveriges EU- och handelsminister Ann Linde (S). Foto: Lars Pehrson/TT

ARBETET DEBATT. Som socialdemokratisk minister ser jag allvarligt på kritiken och oron för att frihandelsavtalet med USA, TTIP, riskerar konsumenters och arbetstagares säkerhet och rättigheter. Avtalet får inte leda till sådana effekter. Det skriver handels- och EU-minister Ann Linde (S) i en replik till Martin Klepkes ledare.

LÄS OCKSÅ Ledare: Arbetarrörelsen måste inse faran med TTIP

I artikeln ”Arbetarrörelsen måste inse faran med TTIP” kritiserar Martin Klepke TTIP för att riskera hälsa, miljö, arbetstagarnas rättigheter och demokrati och för att ha som huvudsyfte att slopa eller likställa de regelverk som omger handeln, samt riskera att exempelvis göra att USA:s frikostiga regler för kemikalieanvändning i mat och smink blir styrande även för EU.

Jag välkomnar debatten om TTIP och är glad att det är så många debattörer, frivilligorganisationer, politiker, akademiker, fackförbund med flera som analyserar ett framtida avtals möjligheter och risker. Synpunkter har framförts regelbundet i olika samråd under TTIP-förhandlingarna och är viktiga för oss ansvariga politiker. Samråden har lett till förbättringar. Öppenheten i förhandlingarna har ökat och EU har lagt fram förslag om en ny form tvistlösningsmekanism mellan investerare och stater. Öppenhet är en förutsättning för en faktabaserad diskussion.

För mig som socialdemokrat är den allvarligaste kritiken från Martin Klepke att TTIP-förhandlarna inte värnar konsumenters och arbetstagares rättigheter och säkerhet. Martin Klepke menar att TTIP inte får luckra upp regelverk som ska skydda dessa intressen. Han har rätt. Avtalet får inte utgöra ett hot mot människors och djurs hälsa, miljö, arbetstagares rättigheter och demokratin.

Just därför har förhandlingsparterna betonat att TTIP inte ska leda till sänkta skyddsnivåer vad gäller hälsa, miljö eller säkerhet. Starka bestämmelser har föreslagits av EU som säkerställer staters rätt att reglera och att bevara nuvarande skyddsnivåer. Inget ska kunna inverka på tillämpningen av grundläggande principer i EU-rätten.

Sveriges bestämmelser på arbetsmarknaden är heller inte uppe för förhandling i TTIP. Avtalet väntas innehålla uppmaningar till parterna att leva upp till ILO-konventioner och samarbeta i frågorna och Sverige verkar för en hög ambition i detta avseende.

Martin Klepke har rätt i att förhandlingarna avser att ta ett bredare grepp om handelshinder än enbart tullar. Handel idag ser inte ut som den gjorde för tjugo år sedan. Samarbete om regler är en viktig del i avtalet för att förenkla för framför allt de små företagen. Det handlar inte om att slopa och luckra upp skyddsregelverk.

”Sveriges bestämmelser på arbetsmarknaden är heller inte uppe för förhandling i TTIP”

Vad man istället försöker göra är att hitta pragmatiska sätt att lita på varandra. Det kan exempelvis handla om att använda samma namn, klassificering och skötselråd på textilier. På kemikalieområdet skiljer sig EU:s och USA:s system och målsättningar väsentligt och därför har parterna redan konstaterat att varken harmonisering eller ömsesidigt erkännande är aktuellt. Däremot kan det finnas en vinst i att fördjupa samarbetet och informationsutbytet kring kemikalier.

Sverige driver, som Martin Klepke lyft fram, stärkt samarbete för att minska antibiotika­användning i djurproduktionen i syfte att bekämpa antibiotikaresistens. Men inte heller här föreslås harmonisering av regler, utan tekniskt samarbete för att hitta globala lösningar på globala och ödesdigra hot som antibiotikaresistens.

Avtalet kommer, som Martin Klepke nämner, innehålla en mekanism för att lösa tvister som en investerare kan ha med den stat man investerar i. Jag vill först säga att syftet med investeringsregler är att ge våra företag ett grundläggande skydd i andra länder mot godtyckliga exproprieringar eller diskriminerande behandling. Tvistlösningsreglerna kan inte underkänna lagar eller demokratiskt fattade beslut.

Öppna, tydliga och stabila villkor för investeringar är viktigt för ett litet land som Sverige. När det gäller USA, så står Sverige för de största utländska investeringarna per capita på den amerikanska marknaden. Investerare kan stöta på problem även i länder med utvecklade rättssystem, t.ex. diskriminerande behandling av utländska företag och för sådana situationer erbjuder investeringsskyddsavtal ett ökat skydd.

EU-kommissionens förslag i TTIP bekräftar staters rätt att lagstifta för att uppnå legitima allmänna intressen för bl.a. miljö och hälsa. Det förtydligas också att en investerare inte kan förvänta sig att lagstiftningen förblir oförändrad. Detta gäller även om det skulle ha en negativ påverkan på investerarens vinstförväntningar.

Som Martin Klepke också framhåller föreslår EU en förändrad tvistlösningsmekanism i TTIP. Denna består av en investeringsdomstol och en överprövningsmekanism med viktiga reformer för ökad legitimitet, rättssäkerhet och förutsebarhet. Det gäller bl.a. ökad transparens i tvistlösningsprocessen och stärkta etiska regler för domare. Regeringen stödjer EU-kommissionens reformsträvanden och vill se ett väl avgränsat investeringsskydd och en reformerad tvistlösningsmekanism i TTIP och alla EU:s kommande handelsavtal.

De frågor som Martin Klepke lyfter, och många andra, var bakgrunden till att vi från regeringens sida, tillsammans med arbetsmarknadens parter, EU-kommissionen och USA:s ambassad genomförde en dialog om TTIP den 31 maj. Dialogen gav inte bara en möjlighet att diskutera svåra frågeställningar om TTIP utan även varför ett land som Sverige tror på frihandel. I många länder är det svårt, nästintill omöjligt, för fack och näringsliv att gemensamt diskutera handeln och dess villkor. I Sverige skapar traditionen av dialog förtroende, stabilitet och framåtanda. Det tänker vi fortsätta med.