Compassion kan öka känslan av trygghet
Många människor har en stark kritisk röst, ångest och höga krav på sig själva. Genom att träna sig i compassion, medkänsla, med sig själv och andra kan man skapa en inre trygghet för att stötta och lugna sig själv.

Finn tryggheten.
Compassion betyder medkänsla och är ett begrepp inom psykologin som blir allt mer populärt. Psykologen och forskaren Christina Andersson etablerade compassionfokuserad terapi i Sverige för några år sedan, en terapiform som utvecklats av den brittiske psykologen och professorn Paul Gilbert.
– Om man kan lära sig att göra sig själv trygg så får man tillgång till en livskvalitet. Man kan få mer tillitsfulla relationer och mindre självkritik och skam. Man lär sig tekniker i att vara vänlig och självförlåtande, säger Christina Andersson.
Compassion är alltså inte bara en terapiform utan ett förhållningssätt som går ut på att skapa en inre trygghet. Alla människor har inte med sig en sådan trygghet, de kanske inte har fått trygghet från sina föräldrar eller fått mycket kritik som barn. Det är då som oro, ilska eller självkritiska tankar kan ta över. Eller så hamnar vi i ett ständigt driv att prestera. Då kan man öva sig i compassion och på så vis träna upp hjärnans trygghetssystem. Det kan man göra med övningar liknande de som finns i mindfulness.
Christina Andersson, som skrivit två böcker om compassion, har gjort en app med guidade övningar. De går ut på att visualisera trygga platser, plocka fram positiva minnen och skapa ett compassionsjälv.
– Man tränar sin hjärna i trygghet, det förändrar hjärnan fysiskt, som styrketräning.
Varför fungerar det?
– Det du tänker kan inte hjärnan avgöra om det händer på riktigt eller bara i din hjärna, man får samma upplevelse.
”Trygghet är komponenten för fungerande arbetsteam och att uppleva lycka. Man kan hjälpa varandra.”
Forskning har visat att compassion har effekt på psykisk ohälsa som ångest, depression och skam. Men compassion handlar inte bara om att ta hand om sig själv utan också hur man förhåller sig till andra.
– Inom compassion betonar man gemenskap, att vi alla möter svårigheter i våra liv. Det handlar inte om att tycka synd om, då hamnar man i offermentalitet medan compassion stärker modet att möta svårigheter.
Som forskare vid Karolinska Institutet gjorde Christina Andersson och en kollega den första svenska studien om compassion. I dag undervisar hon i compassion och studerar effekten av compassionträning på jobbet, både hos anställda och i organisationen i privat och offentlig sektor.
– Trygghet är komponenten för fungerande arbetsteam och att uppleva lycka. Man kan hjälpa varandra.
Christina tycker att personer som jobbar i människovårdande yrken kan vara hjälpta av att öva upp sin inre trygghet.
– I vården finns empatiutmattning, möter man många stressade så aktiveras ens eget stresssystem. Men när man tränar sig i compassion får man en förmåga att möta lidande från en hållbar position. Man kan sätta gränser och läka sin egen hjärna så man orkar ta hand om andra.
Finns risken att man blir för snäll mot sig själv och slutar prestera?
– Fast då är man kanske inte snäll mot sig själv. Att sitta uppe sent och se på Netflix i stället för att sova är inte att vara snäll mot sig själv. Man kan fråga sig: Vad behöver jag nu för att må bra? Det kanske inte är att driva sig hårt eller att belöna sig med en chokladkaka som man kanske dömer sig själv för att man åt efteråt. Vad är bra för mig på lång och kort sikt är klokt att fundera över.
Det är dags att runda av intervjun på ett kafé. Christina, som själv använder compassion hela tiden, tackar för intervjun och säger:
– Nu ska jag hem, och boosta trygghetssystemet och återhämta mig efter en lång dag.