Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Hillary Clinton tar en "selfie" med anhängare i San Bernardino, Kalifornien.  Foto: AP/John Locher

Hillary Clinton tar en ”selfie” med anhängare i San Bernardino, Kalifornien. Foto: AP/John Locher

Presidentaspiranten Hillary Clinton har de delegater som krävs för att bli Demokraternas presidentkandidat, enligt AP och CNN.
– Det här är början på slutet på den demokratiska nomineringsprocessen, säger statsvetaren Chris Galdieri.

Enligt nyhetsbyrån AP:s och nyhetskanalen CNN:s beräkningar har Clinton redan säkrat de delegater som krävs för att utses till presidentkandidat vid partiets konvent i juli.

– Man kan hävda att det är för tidigt att utse någon vinnare, men det här har legat i korten länge, säger Chris Galdieri, statsvetare vid Saint Anselm College i New Hampshire, till TT.

Nu kan Clinton rikta än mer fokus på sin republikanske motståndare.

– Vi behöver verkligen få ett slut på den här primärvalsprocessen och gå vidare till att besegra Donald Trump, säger Nancy Worley, en av superdelegaterna som valt att stödja Clinton, till nyhetskanalen CBS.

Men enligt vissa bedömare kom beskedet i ”fel” tid för Clinton. I dag går nämligen flera viktiga delstater till primärval, och risken finns att Clintons anhängare i och med det struntar i att rösta.

En förlust i det folkrika Kalifornien skulle exempelvis se illa ut för henne. Clinton är också försiktig med att dra för stora växlar på uppgifterna.

– Enligt nyheterna är vi på gränsen till ett historiskt oöverträffat ögonblick, men vi har fortfarande arbete att göra, säger Clinton till anhängare i Long Beach i Kalifornien.

Hennes motståndare Bernie Sanders säger till AP att även om de så kallade superdelegaterna uppger att de ska lägga sin röst på Clinton så har det ingen betydelse, eftersom de kan ändra sig fram till konventet.

Men enligt Galdieri är det osannolikt att superdelegaterna ändrar sig. Det skulle också se illa ut att i sista stund byta sida från en kvinna till en man.

– Nu är frågan vad som händer med Sanderskampanjen, den talar om att ta fajten hela vägen till konventet, men jag tror att det är väldigt osannolikt, säger han.

Nu gäller det för Clinton att locka över Sandersväljarna. I en undersökning i mars uppgav var fjärde Sandersanhängare att de aldrig skulle rösta på Clinton. Om Sanders öppet stödjer Clinton kan den andelen krympa, tror Galdieri.

– Undersökningarna är inte så förutsägbara när det handlar om hur folk gör i november. Det var många av Clintons anhängare som 2008 sade att de aldrig skulle rösta på Barack Obama. Men när november kom och de stod i valbåset, och rösten gällde Obama eller John McCain, så röstade de på Obama. Jag tror att en liknande andel väljer Clinton den här gången.

Tove Eriksson/TT

Gustav Sjöholm/TT

LÄS ÄVEN: Bernies trollbindande socialism

LÄS ÄVEN: Trump fick näsbränna av facket

Fakta: Delegatsfördelningen

Clinton har vunnit 1 812 delegater i de primärval och nomineringsmöten som hittills hållits. Hon har även stöd från 571 superdelegater, enligt AP:s beräkningar. Superdelegaterna är 714 partihöjdare som röstar efter eget huvud när presidentkandidaten utses på konventet i juli. Sanders har vunnit 1 521 och har stöd av 48 superdelegater. I tisdagens primärval står 694 delegater på spel. Enligt CNN har Clinton vunnit 1 812 delegater i valen och stöds av 572 superdelegater, vilket blir en mer än vad hon behöver.