MALM÷ 2016-05-01 LO:s ordfˆrande Karl-Petter Thorwaldsson fˆrstamajtalar i Folkets Park i Malmˆ p sˆndagen. Foto Bjˆrn Lindgren / TT / Kod 9204

Karl-Petter Thorwaldsson. Foto: Björn Lindgren/TT

Den välfärdspolitiska utredning som LO har gjort sedan kongressen 2012 har förskjutit debatten om sjukförsäkringen, tandvårdsförsäkringen och vinsterna i välfärden. Men ännu har de politiska förändringarna har bara börjat, säger LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson.

Jublet och applåderna varade länge när LO-kongressen i maj 2012 slog fast att ”LO ska verka för att en non-profitprincip ska vara rådande inom vård, skola och omsorg”.

I massmedia hade vårdskandal efter vårdskandal rullats upp, med Caremas äldreboende Koppargården som känt exempel. Att privata ägare gjorde vinster på patienternas och skolbarnens bekostnad väckte frustration. LO måste göra något, det var stämningen bland kongressombuden.

Men vad? Almega, Vårdföretagarna och andra branschorganisationer framställde ju de juridiska hindren för att begränsa vinstintresset som oöverstigliga. De rättsliga och praktiska svårigheterna tycktes förlama debatten.

– Störst betydelse fick de förslag vi så småningom lade fram genom att de var så tydliga, säger Kjell Rautio, välfärdsutredare vid LO. Vi visade att en annan politik var möjlig. När vi kunde presentera realistiska, genomförbara förslag fördjupades debatten.

LO:s utredning, som presenterades i januari 2013, innehöll konkreta lagtexter som syftade till att stoppa vinstdriften. Bland annat borde privata företag inom välfärden bedrivas i en ny bolagsform, samhällsbolag, där ägarna högst får ta ut överskott som motsvarar statslåneräntan plus en procent av det satsade kapitalet.

När den S-ledda regeringen våren 2015 tillsatte en utredning om reglerna för hur privata välfärdsföretag får handskas med skattepengar syntes avtryck av LO:s utredning. I direktiven till utredningen gör regeringen samma problembeskrivning som LO: Vinstintresset är ett dåligt incitament (”en dålig styråra”, som LO uttryckte det) i verksamheter som skola och barn- och äldreomsorg.

Det går ut över kvaliteten, likvärdigheten och arbetsvillkoren för de anställda. Regeringens utredare Ilmar Reepalu ska också undersöka om en särskild bolagsform kan användas för att begränsa vinstuttagen.

– LO-medlemmarna kräver att pengar till välfärden går till välfärd och ingenting annat. Nu kan vi stolt säga till kongressen att vi har visat på en väg till det målet, säger Karl-Petter Thorwaldsson. Vi är inte i land än, men Ilmar Reepalus utredning ser ut att göra ett bra jobb.

LO:s välfärdspolitiska utredning har sedan tagit fram ytterligare fem rapporter, som behandlar sjukförsäkringen, tandvårdsförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen, välfärdstjänsterna och vilken roll de kollektivavtalade försäkringarna ska spela. En sammanfattning av rapporterna publiceras i dag (torsdag) på LO:s hemsida. Under kongressperioden har LO också genomfört en stor pensionsutredning.

Vad gäller sjukförsäkringen, där LO:s utredning har ett helt batteri av förslag, går utvecklingen i viss mån LO:s väg. Den bortre tidsgränsen slopades i februari i år. Och samtal mellan arbetsmarknadens parter om arbetsgivarnas ansvar, som LO-utredningen efterlyste, är på gång.

Regeringen föreslog i början av april att arbetsgivarna ska ta över 25 procent av kostnaderna för anställda som är sjukskrivna mer än 90 dagar. Men om parterna tillsammans med staten kan komma överens om en lösning som är lika effektiv för att förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron, så är regeringen redo att backa från förslaget. Anders Hammarbäck, tidigare förhandlingschef på Vision, leder processen.

– Parterna har tiden fram till slutet av augusti på sig, säger Karl-Petter Thorwaldsson. Vi hoppas nå resultat, inte bara för att minska sjukförsäkringens kostnader, utan för att det vore bra för de många kvinnor som nu drabbas av långa sjukskrivningar.

Kjell Rautio tror att LO:s välfärdsutredning har spelat roll för den här utvecklingen.

– Och så fick vi den parlamentariska socialförsäkringsutredningen att inse att det finns problem med karensdagen. Partierna i utredningen kom överens om att ersätta karensdagen med ett karensavdrag, som gör att de som jobbar deltid eller långa arbetspass inte drabbas hårdare än andra.

Också LO-förslagen om tandvårdsförsäkringen ser ut att ha fått genomslag, då bland andra PRO och S-studenterna har slutit upp bakom dem. Och de extra tio miljarder som regeringen satsar på kommuner och landsting från och med 2017 ska öka personaltätheten, så som LO:s utredning har förordat.

Frågan är om välfärdsdebatten därmed kommer att tonas ner på LO:s kongress i juni.

– Välfärdsfrågorna brukar engagera, säger Kjell Rautio. På Kommunals pågående kongress handlar rekordmånga motioner, över 180 stycken, om karensdagen i sjukförsäkringen.

– Jämfört med 2012, då välfärden var under attack från alliansregeringen och försämringar i trygghetsförsäkringarna fick betala skattesänkningar, har politiken svängt i vår riktning. Men jag tror att trycket från medlemmarna är fortsatt starkt. Än återstår mycket att göra.