Arkiv L‰rarjobb Konkurrensen om l‰rarna hÂrdnar. Vi skriver om situationen fˆr l‰rarna p arbetsmarknaden. WARSZAWA 20131206 Elever och l‰rare anv‰nder bˆcker av papper, inte e-bˆcker, under lektion i en grundskoleklass i Warszawa, Polen. Foto: Katarzyna Korza / TT / kod 10510

Foto: Katarzyna Korza/TT

ARBETET DEBATT. Vi instämmer i att utbildningspolitiken ska vara i fokus för den socialdemokratiskt ledda regeringens arbete. Därför genomför regeringen nu flera stora och viktiga reformer, skriver två politiskt sakkunniga hos de ansvariga S-ministrarna i en replik till S-debattören Patrice Soares som den 23 maj kritiserade regeringen för apati inom utbildningspolitiken.

SLUTREPLIK S utbildningspolitik var bättre i opposition

DEBATT Dags för ny(S)tart i utbildningspolitiken

Arvet efter den borgerliga regeringen har varit tungt för svensk utbildning. Under många år har klyftorna ökat, högskolans dörrar stängts och skolresultaten rasat. Den utvecklingen ska vi vända och det är ett arbete som pågått sedan dag ett för regeringen.  Den som följer regeringens utbildningspolitik kan också se att detta är ett prioriterat område, där flera stora reformer nu genomförs.

Vår ekonomi, utbildning, välfärd och levnadsstandard ska vara i världsklass. Då krävs att alla skolor är bra skolor, att vi investerar i lärarna och att vi har system som stöder lärare och elever. Vi måste vända kunskapsresultaten till det bättre och tar bort dagens återvändsgränder i skolan. Samtidigt måste vi möjliggöra för fler att utbilda sig på högskolan eller yrkeshögskolan.

Sverige kan inte backa in i framtiden. Tryggheten i ett offentligt finansierat studiestöd och i högre utbildning tillgänglig i hela landet är viktigt för att ta till vara alla individers kompetens och utvecklingspotential. Den svenska modellens goda tillgång till högre utbildning ska utvecklas, inte avvecklas.

Regeringen driver en politik med utbildning i centrum som skapar förutsättningar för arbete. På så sätt kan den svenska modellen fortsätta utvecklas genom investeringar i vår gemensamma välfärd. Ett välutbyggt kunskaps- och välfärdssamhälle som ger alla frihet och framtidstro är den svenska modellen.

• Högskolan byggs ut inom kunskapslyftet
Regeringens första besked i regeringsförklaringen var en utbyggnad av högskolan. Nu genomför regeringen ett nytt kunskapslyft med över 50 000 aviserade utbildningsplatser till komvux, yrkesvux, yrkeshögskola, folkhögskola och den första större utbyggnaden på 10 år av högskolan med permanenta utbildningsplatser över hela landet.

• Vägen in till högskolan ses över
Den förra borgerliga regeringen tog bort den så kallade 25:4-regeln och reglerna för tillträde till högskolan har ändrats vid flera tillfällen vilket resulterat i ett lapptäcke som riskerar att missgynna blivande studenter. Därför har regeringen tillsatt en utredning som ser över tillträdet till högskolan och då även hur det kan bli enklare än i dag att uppnå grundläggande behörighet genom arbetslivserfarenhet.

• Alla elever ska vara behöriga till högskolan
För att Sverige ska vara en kunskapsnation kan det inte finnas några återvändsgränder i utbildningssystemet. Därför måste vi säkerställa att alla elever har möjlighet att skaffa sig högskolebehörighet. En konkurrenskraftig ekonomi kräver att människor kan omkvalificera sig livet genom för att vara attraktiva på arbetsmarknaden, det är därför glädjande att moderaterna nu till slut har svängt i frågan och anslutit sig till regeringens linje, att säkerställa alla elevers möjlighet till högskolebehörighet.

• En jämlik skola
Förra året tillsatte regeringen Skolkommissionen. Den samlar profession och forskning för att lägga förslag på hur svensk skola kan stärkas. Skolkommissionen lämnade sitt delbetänkande måndagen 16 maj där bland annat skolvalet är en fråga för diskussion. Delbetänkandet lägger grunden för kommissionens fortsatta arbete mot slutbetänkandet i januari 2017. Skolkommissionens mål är att föreslå förändringar för att bryta ojämlikheten i svensk skola.

• Rätt till komvux
Regeringen arbetar med det största som hänt vuxenutbildningen på över ett decennium – en rätt till komvux. Det betyder att människor, oavsett var i Sverige de bor, ska kunna läsa klart en gymnasieutbildning eller få möjlighet att utbilda sig för att kunna söka sig vidare till högre studier. En rättighet att läsa på den kommunala vuxenutbildningen väntas omfatta tiotusentals personer varje år och är en mycket viktig del i ett nytt kunskapslyft för Sverige. Rätt till komvux planeras att införas 2017.

Utöver dessa punkter pågår ett intensivt arbete inom regeringen och på Utbildningsdepartementet för att vända kunskapsresultaten i svensk skola och skapa goda möjligheter för utbildning i hela landet och under hela livet.

Den svenska modellens goda möjligheter för människor att utbilda sig oavsett inkomst och bakgrund har historiskt lagt grunden till vårt välstånd och vår konkurrenskraft – och gett människor ökad frihet. Genom regeringens priortering av utbildningspolitiken utvecklas den svenska modellen i takt med samhällets förändring. 

Klas-Herman Lundgren, politiskt sakkunnig hos ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson (S)
Erik Pederssen, politiskt sakkunig hos gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S)