Yrkes-SM är en tävling för de allra duktigaste unga hantverkarna. Samtidigt är det också ett jättelikt prao för högstadieelever, som får se yrken de inte ens visste fanns utövas.

”Anja, jag har precis sett kungen!” Under några dagar i maj driver tusentals åttondeklassare runt på Malmömässan och ser på yrkes-SM. De går i klungor, flamsiga och uppspelta av att få lämna skolan för en dag.

Och en av dem har alltså fått en skymt av kungen som är på besök, hans silvergråa hjässa syns rätt väl i trängseln. Hon viftar glatt med mobilen där hon har bildbeviset.

Kompisarna bryr sig inte, de vill vidare. För i den väldiga mässhallen vimlar det av saker att se som skolbarn normalt inte kommer i närheten av. Hur lagar man ett flygplan? Hur jobbar plåtslagarna på hustaken högt ovanför oss? Hur får man bredband att fungera, på riktigt?

– Åttorna är vår viktigaste målgrupp, säger Pontus Slättman, vd på WorldSkills Sweden, som står bakom yrkes-SM. De känner knappt till de 40 yrken som vi visar upp. Då är det inte konstigt om de tvekar att välja yrkesprogram på gymnasiet.

Svetten glänser i pannan på de tre unga männen i rörmokarnas tävling. De arbetar på knä, allvarstyngda och sammanbitna. En värmeväxlare, en handdukstork, ett värmeelement, en dusch och ett tvättfat med kommod ska monteras i ett sammanhängande system. Och till skillnad från i verkliga livet måste de tävlande följa ritningen på millimetern.

Domarna kontrollerar också att de följer alla föreskrifter för att undvika vattenskador och legionärssjuka. Att de arbetar ergonomiskt rätt. Och att de lämnar ett minimum av spillbitar efter sig.

Då och då reser sig de tävlande för att hämta rördelar i en back intill avspärrningen som skiljer de tävlande från publiken. De rör sig självsäkert, breda och lite atletiska. För några år sedan gick de själva på högstadiet. Som yrkesmän är de plötsligt vuxna.

Höstterminen 2007 gick 35 procent av dem som just hade börjat gymnasiet på ett yrkesprogram. 2015 hade andelen sjunkit till 24,2 procent. Intresset för yrkesprogrammen är särskilt lågt bland flickor, utrikes födda och elever med föräldrar som har högskoleutbildning. Ett syfte med yrkes-SM är att öka intresset, och höja yrkesprogrammens status.

– Yrkesprogrammen är för smala. Det är svårt att plugga vidare sedan, säger Blenda Granberg, en av åttorna från Västervångsskolan i Ystad som besöker Malmömässan.

Så resonerar en stor del av ungdomarna: Yrkesprogram stänger dörrar för framtiden. Vilket är fel, enligt Pontus Slättman och andra som slåss för yrkesprogrammen. Genom att välja tillräckligt mycket kurser i svenska och engelska blir även yrkeselever behöriga till högskolan.

Argumentet kan diskuteras. Jan Björklunds gymnasiereform gör att elever på de teoretiska programmen kan skaffa meritpoäng till högskolan som inte går att få på yrkesprogrammen.

Men kanske lika viktigt är att yrkesprogrammen har lägre status.

– Elever, och än mer deras föräldrar, har en föråldrad bild av att de leder till tunga och smutsiga jobb, säger Pontus Slättman. När vi frågade ungdomar hur man ska välja för att familjen och släkten ska bli stolta svarade de ”högskoleförberedande program”.

Många utgår från att akademikeryrken är högavlönade. Men ser man till livsinkomsten är skillnaden mellan en byggnadsarbetare och en läkare inte så stor.

Plattsättarnas tävling är publikvänlig. De sätter en vägg med Malmömotiv: Öresundsbron och skyskrapan Turning Torso mot en bakgrund av himmel och vatten. Skyskrapan sticker ut en halv plattbredd, en så kallad elevation som skapar djup i bilden. Många plattor måste skäras till, en del i rundade former. Få plattsättare får någonsin sätta ett så svårt mönster. De fem tävlande har 18 timmar på sig.

– En badrumsfirma skulle beräkna dubbla tiden, säger huvuddomaren Andreas Markstedt. Om den alls klarar jobbet. De som deltar i SM har det där extra.

Amanda Thyr från Söderhamn är en av dem. Pappa blev stolt när hon valde byggprogrammet.

– Han är snickare. Men jag hade valt det här även om mina föräldrar hade haft skrivbordsjobb. Jag vill arbeta med händerna.

Hanna Thorén från Avesta, som tävlar på väggen bredvid, hade ingen i familjen som förebild. Hon valde länge mellan bygg och det estetiska programmet.

– Men jag ville ha ett jobb när jag är klar. Gitarr kan jag spela på fritiden.

Och jobb finns, branschen skriker efter arbetskraft. Både Amanda och Hanna arbetar som plattsättare vid sidan av studierna. Båda har skaffat egen lägenhet, Hanna har renoverat sin. Efter gymnasiet, i juni, har båda arbete.

Per Kringberg, före detta murare och yrkeslärare, nu undervisningsråd på Skolverket, sitter i Skolverkets monter på yrkes-SM. Han pekar på vad en yrkesutbildning kan betyda för unga människors personliga utveckling.

– Att vara 18 år och tjäna egna pengar är att plötsligt få frihet och högre status. Att tas in i vuxenlivet. Att komma in i värmen.

Skärmavbild 2016-05-23 kl. 14.06.32Björn Landin, VVS-montör från Piteå, ser ”en jävla skillnad” mellan sig själv och de jämnåriga som gått teoretiska program på gymnasiet.

– Vill jag ha en ny skoter så köper jag en ny skoter. Jag kan skaffa bostad, jag har frihet. Och det är inte säkert att de som går på högskola kommer att tjäna mer.

Varför väljer då inte fler att bli VVS-montörer?
– Folk är lata, svarar Wictor Bergkvist, tävlande från Skurup.

Det var en djärv teori, hur menar du? undrar Arbetet.
– Det är ingen teori, klipper Wictor Bergkvist av. Folk orkar inte jobba som vi. Så är det.

Kan man tävla i vård och omsorg? Självklart, svarar Fanny Saxberg, som snart är färdig undersköterska. I en av tävlingsuppgifterna ska en patient som är för svag för att gå flyttas från en stol till en säng. Fanny presenterar sig för statisten som spelar patientrollen, frågar vilka tabletter hon tar och om hon är yr. Hon fäster ett bälte runt patientens midja, förvissar sig om att hon kan andas och ber henne att dra in benen.

Här finns en rad moment där man kan göra rätt eller fel.

– Det gick bra, pustar Fanny Saxberg efteråt. Jag glömde bara att ta på mig förklädet när jag bäddade sängen. Det är viktigt för att skydda arbetskläderna från hudflagor.

Fanny Saxberg har tre jobb vid sidan av studierna: ett på akuten i Trollhättan, ett på korttidsboende inom äldreomsorgen och ett på ett LSS-boende.

– Jag sparar till en BMW X6, världens finaste bil. Men egen lägenhet går förstås före.

Att Fanny Saxberg har tre jobb redan före examen säger något om bristen på undersköterskor. Men kan man kan öka intresset för vård- och omsorgsprogrammet med tävlingar och kampanjer? Fanny Saxberg tror att värderingen av arbetet, lönen, är det verkliga problemet.

– Sedan går det förstås mode i vad unga väljer. Nu är det modernt att läsa ekonomi, det är en sådan tid. Unga tror att vård och omsorg bara är att torka skit.

Själv fastnade Fanny Saxberg för vården då hon gjorde prao på ett äldreboende.

– Modet bryr jag mig inte om. Jag gillar inte mainstream-grejer.

Sista tävlingsdagen är en fredag. Plattsättarna är klara med sina väggar, VVS-montörerna med sina badrum. Anläggningsarbetarna har byggt en vägbana och ett övergångsställe där en liten gås i mosaiksten markerar Skånetemat i årets tävling. De sitter i sina arbetskläder och bara ser framför sig, för trötta för prata, medan domarna mäter och granskar.

Under några dagar har deras arbete och kunskap, så nödvändiga för samhället men och ändå så osynliga, fått uppmärksamhet. Under några dagar har de känt sin betydelse, varit lite av hjältar. På måndag är det åter vardag.