Alliansens försök att sänka arbetslösheten genom att urholka a-kassan baserades på uppfattningen att arbetslösa är lata och måste svältas för att ta ett jobb. I ekonomiska termer kallas det att en lägre a-kassa ger incitament som sänker den så kallade jämviktsarbetslösheten.
Jämviktsarbetslösheten är den lägsta möjliga arbetslösheten som man kan nå i ett land utan att inflationen tar fart.
Och visst finns det faktorer som kan påverka hur långt ned man kan pressa arbetslösheten, men det märkliga är att de faktorer som lyfts fram ofta följer en nyliberal agenda. Här finns sänkt a-kassa och Alliansens andra favoritreform, jobbskatteavdragen. På senare tid har vi också börjat höra att sänkta lägstalöner är bra för att få ned jämviktsarbetslösheten.
Allt passar bra in i en nyliberal agenda. Men visst finns det alternativ. Som en ny rapport från LO visar kan välfärdsstatens satsningar sänka den lägsta möjliga arbetslösheten genom att ”kostnaden” för att ta ett jobb sänks. Genom expansiva satsningar går det också att få ned underliggande arbetslöshet från tidigare ekonomiska kriser.
Det vore bra om Riksbanken, Konjunkturinstitutet och finansdepartementet breddar sin syn på jämviktsarbetslösheten. Så kan vi få ned arbetslösheten också i verkligheten och inte bara i en borgerlig låtsasvärld.
