Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Ordförande Lizette Risgaard blickar ut från danska LO:s huvudkontor på Islands Brygge i Köpenhamn. Hon blev snabbt känd som ”en handlekraftig dame” efter att ha bytt ut stora delar av organisationens ledning.  Foto: Leif Tuxen/Scanpix Danmark

Ordförande Lizette Risgaard blickar ut från danska LO:s huvudkontor på Islands Brygge i Köpenhamn. Hon blev snabbt känd som ”en handlekraftig dame” efter att ha bytt ut stora delar av organisationens ledning. 
Foto: Leif Tuxen/Scanpix Danmark

En uppgörelse om bättre integration av flyktingar har träffats mellan facket, arbetsgivarna och den borgerliga regeringen i Danmark. Det är en första fjäder i hatten för den nya LO-ordföranden Lizette Risgaard. 

– Trepartsavtalet är ett bevis på att den danska modellen lever, säger hon.

Vi träffas nästan på dagen ett halvår efter att Lizette Risgaard valdes till Danmarks första kvinnliga LO-ordförande. Hon tar emot i ett inglasat mötesrum på Islands Brygge med utsikt mot Sydhavnen. I vanliga fall möter här en inbjudande vy, men denna dag piskar ett kallt regn mot rutorna.

Inne i LO:s högkvarter har det lugnat ner sig efter en turbulent start för den nya ordföranden. Hon har varit omstridd i de egna leden, men börjar nu känna sig varm i kläderna.

– Visst, det har varit uppförsbacke ibland, men nu har vi fått ihop ett riktigt gott team. Vi har en bra ledning i det dagliga arbetet och en bra styrelse, säger hon.

Lizette Risgaard är född 1960, uppvuxen i ett arbetarhem och blev fackligt aktiv så gott som omgående när hon fick sitt första jobb som kontorsassistent. Efter 20 år som förtroendevald blev hon år 2000 avdelningsordförande för fackförbundet HK i Storköpenhamn. 2007 tog hon nästa steg och blev LO:s vice ordförande.

– Redan då bestämde jag mig för att jag ville bli ordförande, fackligt arbete är ju mitt liv, säger hon.

Det blev som hon ville, men hon döljer inte att hon ibland kände sig motarbetad som vice ordförande. När hon väl nått toppen dröjde det inte många dagar förrän hon bytte ut en stor del av ledningen. Kanslichefen, utvecklingschefen, chefsekonomen och informationschefen fick gå direkt och LO:s nye ”formand” blev omskriven som ”en handlekraftig dame”.

– Varje LO-ordförande beslutar vem som ska jobba för dem och jag hade behov av andra människor än de som jobbat med den tidigare ledningen, säger hon kortfattat.

Lizette Risgaards uttalade vilja var att skapa en ny kultur och större öppenhet inom LO.

Har det blivit så?
– Det är det vi jobbar med. Vi ska berätta vad vi gör och vara mer tillgängliga. Nu är jag förnamn med flera journalister. Alla vet vem Lizette är och att det är hon som arbetar för löntagarna, det är ju riktigt fint, säger hon.

Vad är annorlunda i din ledarstil jämfört med förr?
– Mitt sätt att leda är att alla får säga sin mening och argumentera för sin sak. Man kan inte vara enig med alla, men alla ska få säga sitt och kunna ha förståelse för besluten. Jag vill inte ha en hierarkisk organisation. Det ska vara lätt att nå LO:s ordförande och det är det i dag.

Vi lämnar det personliga och interna och övergår till de viktiga sakfrågor som står högt på LO-ordförandens dagordning. Det handlar framför allt om trepartsförhandlingarna med regeringen och på lite längre sikt om samgåendet med tjänstemannafacket FTF.

Lizette Risgaard sticker inte under stol med att hon är mycket nöjd med den uppgörelse som slöts i mars om att underlätta flyktingars inträde på arbetsmarknaden. Avtalet om en integrationsgrundutbildning (IGU) är en parallell till en liknande åtgärd för lågutbildade danskar under 30 år (er-hvervsgrunduddannelse, EGU) som funnits länge på dansk arbetsmarknad.

IGU vänder sig till flyktingar under 40 år och innebär en kombination av utbildning och arbetsplatspraktik under två år.

– Detta är ett sätt att förbättra möjligheterna för de många flyktingar som nu kommer att bli integrerade i det danska samhället. Förhoppningsvis ska det leda till att vi inte står här om fem till sju år och säger att flyktingarna bara går på kontantstöd och inte bidrar med något, säger LO-ordföranden.

De praktikantlöner som ska betalas ut följer samma avtal som redan finns för EGU. Nivåerna är från 50 till 115 kronor i timman. Även om Lizette Risgaard – och många med henne – är nöjda med förhandlingsframgången så har uppgörelsen stött på kritik. Den handlar dels om att lönenivåerna är för låga, dels om att danskar hamnar längre bak i arbetslöshets-kön för att arbetsgivarna hellre anställer billigare invandrare.

– Kritiken mot lönedumping är helt fel. Det här är en tidsbegränsad utbildningssatsning och den följer avtal som redan är träffade. Dessutom är det en försöksverksamhet på tre år. Vi kommer att följa detta noga och om det missbrukas så kommer det att upphöra.

– Det är viktigt att vi gör något för de många flyktingar som kommer. De kostar riktigt mycket pengar och det blir en bra hjälp till oss själva om vi lyckas integrera dem. Risken är annars att de underminerar vår arbetsmarknad och tar jobb till vilka löner som helst.

Enligt Lizette Risgaard är IGU-avtalet ett bevis för att den danska modellen fungerar.

För egen del laddar LO:s ordförande om för nästa trepartsrunda som ska handla om vuxen- och vidareutbildning. Vad kan politiker och parter göra för att höja utbildningsnivån – både för dem som är lågutbildade och för de välutbildade som behöver fylla på sina kunskaper? Det blir också en prövning i samarbete med tjänstemannafacket FTF inför det planerade samgåendet.

Bengt Rolfer

LÄS OCKSÅ

Facken som vill bli färre

Dags att slå sig ihop?