I mer än 20 år har näringslivet lagt ner stor energi på att skolan ska lära unga att bli företagare.

Till rabatterat pris (de får ju dra av sina medlemsavgifter vilket inte facket får) och på schemalagd, skattebetald tid har de trummat in vikten av ”entreprenöriellt lärande”, med borgerliga regeringens goda minne och även vissa styrdokument från myndigheter.

Många lärare har suckat över detta ideologiska ingrepp i undervisningen. Med all rätt.

Entreprenören behöver ingen schemalgad skoltid, undervisningen ska lära unga att arbeta och hur det funkar i samhället, inte på vilket sätt de ska jobba.

I detta ligger en jämlikhetsidé som är värd att värna om. Efter skolan ska de göra fria val.

LO:s och fackförbundens moteld mot näringslivets offensiv stavas skolinformation. Ordet är inte så kul, men översätt det till lön, rast, första jobbet, en obehaglig chef, så blir det genast mer greppbart. Och användbart.

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och skolinfoansvariga Sannah Bäcklin presenterade satsningen.  Foto: Liv Beckström

Denna vår satsar LO stort på ett nytt material och även tips på lektioner. Borde de inte hålla sig från klassrummen med samma argument?

Nej, varken näringslivet eller LO ska undvika skolan. Men de ska vara medvetna om att de företräder olika intressen.

Unga är i underläge med stort behov av kunskaper om hur arbetsmarknaden fungerar.

Och 52 000 frågor till LO:s jour förra året visar hur viktigt det är att LO balanserar en alltför ensidig skolsatsning på entreprenörer. Läs mer här.

För närvarande är begreppet ”den svenska modellen” ett av de hetaste i debatten. LO:s ordförande, som presenterar LO-Ung-satsningen tillsammans med skolinfoansvariga Sannah Bäcklin, ser nöjd ut när han konstaterar detta.

Dels för att svenskarna gillar modellens mix av välfärd och att parterna tar ansvar för lönebildningen.

Dels för att ”förvånansvärt många” även har kläm på vad begreppet betyder. Men sån kunskap kommer inte automatiskt.

Unga på väg ut i livet behöver fakta om hur arbetsmarknaden fungerar. 1 300 klassrumsbesök blev det från LO:s sida förra året, till detta kommer fackförbundens egna informatörer, framförallt på yrkesprogrammen.

Som maktförhållandena i samhället ser ut kan näringslivets världsbild inte rusta ungdomar mot risker att fara illa när de ska stå på egna ben. Borgerliga krafter har en närmast religiös tro på att företagare är det enda som bygger landet.

Men i skolan ska kunskapen syfta till elevers egna, fria val, inte pressa in dem i samhällsklasser i förväg. En klasslös skola är bäst för alla.