Lena Micko. Foto: Rickard L Eriksson.

Lena Micko. Foto: Rickard L Eriksson.

Stora skattehöjningar krävs om några år, om inte staten skjuter till avsevärt mycket mer pengar till kommuner och landsting, enligt intresseorganisationen SKL. Finansminister Magdalena Andersson (S) anser att kommunerna fått ”betydande tillskott”.

Tillskottet från regeringen på tio miljarder kronor från nästa år är välkommet, tycker Sveriges kommuner och landsting (SKL). Men pengarna bedöms bara minska behovet av skattehöjningar marginellt jämfört med tidigare prognos, även om Migrationsverket nu sänkt prognosen för hur många flytingar som kommer till Sverige i år.

– Perioden 2018—2019 blir det ett väldigt tryck på kommunernas ekonomi, och vi ser behov av ökad finansiering, säger Bettina Kashefi, chefsekonom på SKL.

Skatten skulle behöva höjas med i snitt 1:82 kronor per intjänad hundralapp, varav knappt häften skulle gå till landstingen och resten till kommunerna, enligt SKL:s nya ekonomiprognos. Det skulle totalt ge 45 miljarder kronor i ökade intäkter.

Visserligen växer kommunernas och landstingen skatteunderlag snabbt både i år och nästa år, när läget på arbetsmarknaden förbättras. Men kostnadsökningarna är efter det större, när befolkningen växer kraftigt främst till följd flyktingmottagandet.

Att Migrationsverket fått mer resurser och därmed kan snabba upp asylprocessen gör att människor snabbare blir kommuninvånare, påpekar Bettina Kashefi. Då flyttas det ekonomiska ansvaret från staten till kommunerna.

På sikt kan en ökad befolkning leda till att fler personer jobbar, vilket är bra för samhällsekonomin. Men det dröjer innan de nya invånarna kommer ut på arbetsmarknaden.

Bostadsfrågan är central för att klara flyktingmottagandet, och det kräver insatser på flera fronter.

– Det finns många planer färdiga där man står beredd att sätta spaden i jorden, men man måste också begripa att bostaden inte står färdig veckan därpå. Därför krävs också många tillfälliga lösningar, säger Lena Micko (S), ordförande i SKL.

Hon framhåller att det finns många goda krafter som arbetar för att allt ska fungera bra ute i kommunerna.

– Men det tar tid, säger hon, och lyfter behovet av mer personal inom allt från skola till tandvården.

Hon upplever att regeringen delar bedömningen av att läget är tufft.

– De tio miljarderna är en hjälp. Men sett över tid är det inte tillräckligt för att hantera de kostnader som finns. En av de frågorna vi driver är behovet av generella statsbidrag, så att vi kan åstadkomma lokala lösningar, säger Micko.

Finansminister Magdalena Andersson anser att de pengar regeringen planerar att skjuta till är ”ett betydande tillskott för kommunerna”.

– Det här är ju den största engångssatsningen som någonsin har varit av de statliga bidragen till kommunerna och det kommer att göra att kommunerna har möjlighet att göra de investeringar som behövs i skolor och vårdcentraler och annat och anställa mer personal, säger hon.

TT: Är det bra att kommunalskatten höjs?
– Det är kommunerna som själva bestämmer om och när de tycker att det är lämpligt att höja skatten, säger Andersson.