STOCKHOLM 20111220 PÂ kontoret. NÂgra m‰nniskor har ett mˆte. Foto: Anders Wiklund / SCANPIX / Kod 10140 Model Released

Foto: Anders Wiklund/TT

Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö kräver samarbete mellan chefer och anställda, men också att olika delar av facket jobbar tätare ihop. I dag, torsdag, kommer LO:s vägledande tolkning av föreskriften.

Skyddsombudet ska vara med i samtliga led när arbetsgivaren omsätter den nya ordningen i praktiken. Från riskbedömning till genomförande och uppföljning av de nya reglerna.

Och eftersom reglerna i den nya föreskriften omfattar tre stora områden – bemanning, arbetstider och kränkande särbehandling – räcker det inte bara med att skyddsombudet är med, konstaterar Sten Gellerstedt, LO-utredare med ansvar för arbetsmiljö.

– Gäller det exempelvis bemanning kan det behövas MBL-förhandling. Och om det är mobbning måste man dra in även andra delar av fackklubben. Det här kommer att kräva att olika delar av facket måste jobba tätare ihop.

stengellerstedt

Sten Gellerstedt

Blir inte hela fackklubben involverad i frågorna?
– Jo, ta arbetstidsfrågorna som är kollektivavtalsfrågor. Det kan uppstå en situation där yngre står mot äldre exempelvis när det gäller ett långt arbetspass. Och då måste klubben vara med och hitta en bra lösning för sina medlemmar.

Reglerna om hur arbetsgivaren ska förebygga och hindra kränkande särbehandling eller skadlig arbetsbelastning har funnits även tidigare, men nu är de tydligare och samlade på ett och samma ställe – AFS 2015:4, som den nya föreskriften heter.

En annan fördel är att den här föreskriften en så kallad ”vad-föreskrift”, berättar Sten Gellerstedt. Reglerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet handlar om hur man ska göra saker och ting, medan reglerna i den här föreskriften säger vad som ska göras.

– Det gör att det blir mycket lättare både för arbetsgivaren och våra skyddsombud vad man ska ställa upp på. Nu kan ett skyddsombud gå upp till sin chef och säga att det är alldeles för mycket jobb och det kan skada vår hälsa. I dag finns överväldigande forskning som visar ett sådant samband.

LO betonar det lokala fackets och skyddsombudets roll när de nya reglerna ska genomföras på arbetsplatserna.

– Upptäcker man att det är för högt tempo och för mycket att göra kan man göra en riskbedömning tillsammans med arbetsgivaren. Är det för svårt kan man anlita extern kompetens. Det kan vara en väldig styrka att få en objektiv bedömning.

Det beror dock på vilken bransch det gäller. I en utgångskassa i en livsmedelsbutik kan det vara lätt att konstatera att nu blir det för långa köer och för mycket att göra. Men i hemtjänsten kan det vara lite svårare att fastställa gränserna, eftersom det kan innebära att någon måste bedöma behovet av vård och omsorg hos varje enskild brukare.

– Gäller det exempelvis städning ska man anlita någon som kan städ, som kanske bedömer att man inte kan behålla kvalitén på städningen om man ska klara av samtliga trapphus under arbetsdagen.

Då finns det bara en sak som det lokala facket eller skyddsombudet kan kräva: antingen fler anställda eller sämre kvalitet på städningen, vilket i förlängningen kan betyda att  arbetsgivaren blir av med uppdraget.