Foto: Gorm Kallestad/TT

Var fjärde anställd i förskolan saknar utbildning för att jobba med barn. Bristen på utbildad personal är stor och läget bekymmersamt, enligt Skolverket.

Bristen på utbildad personal i förskolan är stor. Var fjärde anställd saknar helt utbildning för att jobba med barn, och värst är läget i privata förskolor. Var fjärde anställd inom förskolan saknar utbildning för sitt jobb, enligt Skolverkets senaste statistik. I fristående förskolor är andelen outbildade som högst. Där saknar 37 procent av de anställda utbildning för att jobba med barn att jämföra med 22 procent i kommunala förskolor.

– Det är bekymmersamt. Vi vet att en av de absolut viktigaste kvalitetsfaktorerna i förskolan är personalens kompetens och att så många inte har någon utbildning alls för att arbeta med barn är ett allvarligt problem, säger Magdalena Karlsson, undervisningsråd på Skolverket.

Förra året hade 42 procent av personalen förskollärarexamen. Hälften så många hade gymnasieutbildning för arbete med barn och ytterligare en grupp hade viss pedagogisk utbildning, men saknade examen.

Hur stor andel av personalen i förskolan som borde ha förskollärarexamen och hur stor andel som kan vara barnskötare är inget Skolverket slår fast.

Magdalena Karlsson konstaterar dock att skollagen tydligt kräver att det finns förskollärare anställda för att leda och utveckla arbetet i förskolan, men att det även får finnas annan personal.

– Skolverket vill att 100 procent har utbildning för att arbeta med barn och det är bra om det är en övervägande del som har förskollärarexamen, men man får inte förringa det arbete barnskötare utför heller.

Fackförbundet Kommunal instämmer i att alla som jobbar inom barnomsorgen borde ha utbildning, men skulle gärna se att mer satsades barnskötarna. Till skillnad från Skolverket vill Kommunal se fler barnskötare än förskollärare och föreslår en grundbemanning med tre pedagoger, varav en förskollärare och två barnskötare, i varje barngrupp.

– Förskolan har både ett lärande uppdrag och ett omsorgsuppdrag och därför behövs båda yrkesgrupperna. Allt för ofta lyfts bara bristen på förskollärare fram, säger Kristina Mårtensson, samhällspolitisk chef på Kommunal.

För ett år sedan, när Kommunal utredde frågan, anställde  drygt en femtedel av alla kommuner bara förskollärare och inga barnskötare. Det leder enligt facket till att fler outbildade anställs när kommunerna inte kan rekrytera förskollärare och till att barnskötare bara anställs på visstid.

För att få fler utbildade inom förskolan krävs enligt Kommunal att visstidsanställningarna minskar så att jobben blir mer attraktiva. Facket vill också öka utbildningen till barnskötare främst inom den kommunala vuxenutbildning och göra den tillgänglig även för dem som redan har en annan gymnasieutbildning.

Att behovet av utbildad personal i förskolan är stort, slår även Skolverket fast, och mycket talar för att det blir ännu större fram över. I februari införde Skolverket nya riktmärken för barngruppernas storlek.

För barn mellan ett och tre år är riktmärket att gruppen inte ska bestå av mer än tolv barn. För äldre barn bör grupperna inte omfatta mer än 15 barn. Förra året bestod den genomsnittliga barngruppen på Sveriges förskolor av 16,7 barn och gruppstorleken har legat på ungefär samma nivå de senaste tio åren.

– Vi har en bit kvar tills vi hamnar inom våra riktmärken. Ska vi nå dit kommer det behövas mer personal än idag, säger Magdalena Karlsson.

Hon konstaterar dock att det bara handlar om riktmärken från Skolverket och inga absoluta tak. Även barngruppernas sammansättning och personalens utbildning är viktiga faktorer för kvaliteten i förskolan, men med tanke på bristen på utbildad personal skull hon gärna se större satsningar på förskolan framöver.

– Det satsas redan mycket på förskolan, men om vi verkligen vill ha en förskola som är bra för alla barn, och det vill vi givetvis, så är det viktigt att vi har personal med rätt utbildning och mindre barngrupper. Då behövs det satsningar, säger hon.