I Spanien slet jag hårt för mat och hyra i flera år. I USA satte jag stopp. Med turistvisum hade jag möjligheten att arbeta lagligt för några hundra dollar. Men tanken på att sitta barnvakt i södra Oregon gav mig panik. En dollar per barn och timme.

Jag såg framför mig hur ett dussintal bebisar skulle klänga i gardinerna och riva ner varenda möbel i vardagsrummet för att jag överhuvudtaget skulle få ihop en dräglig lön.

Debatten om lägre ingångslöner rasar i Sverige. Men på USA:s västkust som jag lämnat för länge sedan hörs numera röster om det motsatta. Kalifornien har lovat att höja lägsta timlönen till 15 dollar från dagens 10 dollar. Det kommer visserligen att dröja sex år, men utan den nya delstatliga lagen hade det tagit betydligt längre tid att öka reallönen med 50 procent.

Och andra delstater hakar på. New York, Oregon och Washingtons största stad Seattle. Alla verkar för 15 dollar i timmen. Det är mer än vad många barnskötare, telefonförsäljare och servitörer tjänar i Sverige i dag. Ändå ska lägstalönerna ner.

Även i Tyskland har minimilönen höjts så att 3,7 miljoner arbetare lättare ska kunna betala mat och räkningar. Nu får de minst 8,50 euro i timmen. Argumenten för och emot lägstalöner må vara många. Ett arbete är såklart bättre än inget.

Men ett jobb med alltför låg lön skapar också utanförskap. När en pappa eller mamma måste gå från fruktdisken i matbutiken till att köra taxi på kvällar och helger. När barnen försakas. Eller när 35-åriga spanjorer bor hemma med sina föräldrar för att de är födda i generationen ”mileuristas”, de som tjänar 1 000 euro i månaden och aldrig kan flytta hemifrån.

Då jag jobbade på biluthyrningsföretaget på Málagas flygplats stod det 526 euro i mitt lönekuvert. Och jag fick bara arbeta halvtid. Lönen drygade jag ut med att servera tapas till klockan 02 på morgonen på helgerna, för 6 euro i timmen.

Att inte kunna klara sig på sin lön. Att vara fattig. Det skapar också en otrygg tillvaro. Och för många, särskilt kvinnor, blir alternativet att i stället ta hand om hem och barn. Tryggheten blir beroende av mannen.

Själv hade jag ett val, jag flyttade hem.