Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Skärmavbild 2016-04-08 kl. 10.14.49

Länder med låga lägstalöner har inte högre sysselsättning bland unga och utrikesfödda än andra. Det visar en kartläggning som utredare på Seko har gjort.

– Debatten om hur unga och nyanlända ska komma in på arbetsmarknaden har helt kommit att handla om sänkta lägstalöner, säger Kristoffer Arvidsson Thonäng, utredare på Seko. Men det är inte nivån på de allra lägsta lönerna som bestämmer sysselsättningen för dessa grupper. I länderjämförelser slår lägstalönerna varken åt ena eller andra hållet.

Skärmavbild 2016-04-07 kl. 08.26.16Han har sammanställt statistik över sysselsättningen bland unga och utrikesfödda i 22 industrialiserade länder och ställt dessa siffror i relation till hur hög lägstalönen är i respektive land. Om höga lägstalöner leder till lägre sysselsättning skulle länderna placera sig längs en nedåtlutande linje, hävdar SEKO-utredaren.

– Men så ser det inte ut. Diagrammen liknar en måltavla där hagelskotten landar lite varsomhelst, säger Kristoffer Arvidsson Thonäng.

– Sambandet finns i teorin, men i verkligheten fungerar det inte så. Det finns inte mycket stöd i forskningen för att höga lägstalöner skulle ha stor påverkan på sysselsättningen. Företagen anställer den personal som behövs för att möta efterfrågan, fortsätter han.

Men Åsa Olli Segendorf, chef för arbetsmarknadsenheten på statliga Konjunkturinstitutet, avråder från att dra slutsatser från sammanställningen.

– Sysselsättningsgraden inom dessa grupper påverkas av många andra faktorer, som skol- och lärlingssystem, vistelsetiden bland de utrikesfödda, och konjunkturläget. För att kunna dra slutsatser utifrån jämförelser mellan länder behöver man rensa för andra faktorer, säger Åsa Olli Segendorf.

– Vår bedömning är att särskilt grupper med svagare arbetsmarknadsanknytning påverkas av höjda lägstalöner. Parterna kan bidra till att sänka arbetslösheten genom att sänka trösklarna. På kort sikt skulle en sänkning av lägstalöner-na främst öka sysselsättningschanserna för dem som står nära arbetsmarknaden, fortsätter hon.

Skärmavbild 2016-04-07 kl. 08.26.21Men Kristoffer Arvidsson Thonäng hävdar att sänkningar av lägstalönerna skulla ha samma effekt på arbetskraftskostnaderna som de tidigare nedsatta arbetsgivaravgifterna för ungdomar och befintliga anställningsstöd i form av nystartsjobb och instegsjobb.

– Vi har prövat dessa åtgärder, och det funkar inte. Det som händer är att vinsterna ökar. För att få effekter skulle lägstalönerna behöva sänkas till nivåer som inte är socialt acceptabla. Istället för att tala om att sänka trösklarna borde vi inrikta oss på att hjälpa människor att ta sig över trösklarna, säger Kristoffer Arvidsson Thonäng.

Anders Eld

Följande länder ingår i utredningens jämförelse:

• USA • Tjeckien • Spanien • Estland • Irland • Grekland • Slovakien • Nederländerna • Tyskland • Storbritannien • Litauen • Polen • Belgien • Lettland • Rumänien • Ungern • Luxemburg • Portugal • Slovenien • Frankrike • Sverige • Norge