Regeringen vill att arbetsgivaren ska betala 25 procent av sjukpenningen om en anställd är sjukskriven mer än 90 dagar. Syftet är tydligt. Arbetsgivarna ska ta ett större ansvar för de anställdas hälsa och se till att långtidssjukskrivningarna minskar.
Om så sker vinner inte bara den anställde utan också arbetsgivaren som belönas med generellt sänkt arbetsgivaravgift. Men det finns risker.
Hoten om betalningsplikt kan leda till en större selektering, där de som arbetsgivaren bedömer som presumtivt långtidssjukskrivna kan få svårare att få jobb över huvud taget.
Men det behövs framför allt ett starkare fokus på arbetsgivarens ansvar för det förebyggande hälsoarbetet, inte vad som händer efter 90 dagars sjukskrivning.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet måste fungera och företagshälsovården måste få ett starkare uppdrag. Hälsan måste också kopplas till rena resursfrågor.
Med en välfärdssektor där personalbristen är kronisk och arbetstempot upskruvat hjälper det inte den långtidssjukskrivne att arbetsgivaren så småningom betalar 25 procent av sjukpengen. Här hjälper bara mer personal.
Inom kort inleds samtal om ohälsan på jobbet mellan regeringen och arbetsmarknadens parter. Det finns mycket kvar att diskutera.
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Foto: Maja Suslin/TT
