Systemet håller inte, konstaterar EU-kommissionen och vill nu snabbt få klartecken för framtidens asylregler. Ena spåret leder till en helt ny fördelningsmodell för att jämna ut inflödet mellan medlemsländerna.

– Vi får inte vänta till den här krisen är över innan vi börjar fundera på vår framtida gemensamma asylpolitik. Migration kommer att vara en av de största utmaningarna vi ställs inför under lång tid, konstaterar EU-kommissionens förste viceordförande Frans Timmermans när han lägger fram dagens stora asylpaket på en presskonferens i Bryssel.

– Den pågående krisen har visat att det nuvarande systemet inte fungerar, säger Timmermans.

Som väntat föreslås två huvudalternativ för att rädda situationen.

Det första spåret går främst ut på att uppdatera de nuvarande så kallade Dublin-reglerna genom att skriva in automatiska regler för akut omfördelning av asylsökande mellan medlemsländerna om något land drabbas av ett ”oproportionerligt tryck” — i stil med det som Grekland utsatts för under det senaste året.

Det andra spåret — som är betydligt mer kontroversiellt — skulle skapa ett helt nytt system där de asylsökande fördelas i enlighet med EU-ländernas storlek, ekonomi och mottagningskapacitet.

”Ansvaret skulle inte längre kopplas till dit man först kommer”, heter det i EU-kommissionens meddelande.

Samtidigt konstateras att olika varianter av spår nummer två är tänkbara, med mer eller mindre ansvar för det land där den första asylansökningen görs.

Sistnämnda spår är det som bland andra Sverige och Tyskland förordar för att skapa en jämnare mottagning. Motståndet lär dock bli stenhårt från framför allt en rad invandringsovilliga länder i Öst- och Centraleuropa.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har exempelvis redan på förhand utlovat en folkomröstning om det föreslås obligatoriska ”asylkvoter” för varje land.

– Vi ungrare anser att införandet av fördelningskvoter för migranter utan stöd från folket är det samma som maktmissbruk, sade Orbán på en presskonferens i Budapest i februari.

Dagens kommissionsmeddelande ska ”före sommaren” följas upp med konkreta lagförslag.

– Det är bra att ha rätt, men ännu bättre att vara relevant, säger Timmermans om varför EU-kommissionen tills vidare bara presenterar alternativ, snarare än färdiga förslag.

– Vi lägger fram de här alternativen på ett öppet sätt för att dra i gång en debatt. Båda alternativen kommer att ge den solidaritet mellan medlemsländerna som så väl behövs för att skydda dem som behöver hjälp, hävdar han.

Genom att lyssna på vad medlemsländerna nu säger om alternativen hoppas kommissionen kunna återkomma med något som det snabbt går att enas om, snarare än att fastna i utdragna förhandlingar.

– Tanken är att lägga fram förslag som faktiskt kan antas, säger Timmermans i Bryssel.

I EU-kommissionens framtidstankar ingår även att göra medlemsländernas asylsystem än mer lika varandra och samtidigt inskränka asylsökandes resemöjligheter mellan olika EU-länder.

– Asylrätten ger inte rätt till fri rörlighet i EU eller rätt att välja i vilket medlemsland man vill söka asyl, betonar Frans Timmermans.

På längre sikt ser EU-kommissionen gärna att hanteringen av asylansökningar i EU helt centraliseras till EU-nivå. Samtidigt är kommissionen fullt medveten om att det inte är politiskt möjligt på ett bra tag.

”Det skulle kräva en omfattande institutionell förändring och stora resurser och är därför svår att föreställa sig på kort eller mellanlång sikt”, heter det i meddelandet.

Wiktor Nummelin/TT

 

Fakta: Kommissionens asylplaner

EU-kommissionen har presenterat fem prioriterade områden där man vill se förbättringar i EU:s asylsystem:

Skapa ett hållbart och rättvist system för att fastslå vilka medlemsländer som är ansvariga för de asylsökande — antingen genom att lägga till fördelningsregler för akuta situationer eller genom ett helt nytt fördelningssystem.

Mer harmoniserade asylregler i medlemsländerna för att garantera en mer human och jämlik behandling, men samtidigt också för att minska dragningskraften till vissa länder.

Förhindra att asylsökande reser vidare genom EU under tiden som deras fall behandlas.

Utöka EU:s asylbyrå (Easo) för att bland annat sköta övervakning och tillfälliga omfördelningar.

Utöka användandet av Eurodac-databasen för att exempelvis underlätta delandet av fingeravtryck.

Källa: EU-kommissionen.