Martin-K-webbledartopp

Att den osäkra inflationen ätit sig in i vårens löneförhandlingar har varit ofrånkomligt. Det är ju inflationens utveckling som avgör om Sveriges löntagare får en reallöneökning eller om löneökningarna kommer att ätas upp av inflation.

Nu finns det dock fler variabler att ta hänsyn till, där de två främsta är löneökningstakten i våra konkurrentländer och hur produktiviteten utvecklas, alltså hur mycket vi kan effektivisera och göra saker mer rationellt.

Inget av detta pekar på någon kris hos svenska företag. Samtidigt som arbetsgivarna uttrycker djup oro för den svenska konkurrenskraften går nämligen svensk ekonomi på högvarv.

Och faktum är att produktivitetens nu ganska långsamma utveckling gör det lättare att nå inflationsmålet. Men det förutsätter tillräckligt höga löneökningar.

Valet står därmed mellan två alternativ: Antingen hålla nere löneökningarna och hoppas på att Riksbanken misslyckas med inflationsmålet. Förutom det udda i att aktivt bekämpa Riksbankens arbete skulle det riskera reallönerna på kort sikt och skapa stor osäkerhet för framtida avtalsrörelser.

Eller att basera löneökningstakten på att inflationsmålet faktiskt nås. Utan tvivel är det det bästa valet för att garantera såväl fortsatt konkurrenskraft som höjda reallöner.

Foto: Fredrik Sandberg/TT