STOCKHOLM 20061214 Julhandeln ‰r i full gÂng. En kvinna betalar fˆr en leksak i kassan p TOYS"R"US i Barkarby. Foto Fredrik Sandberg / SCANPIX / Kod 10180

Foto: Fredrik Sandberg/TT

ARBETET DEBATT. Svensk Handel fortsätter att hävda att det ekonomiska läget för handeln är betydligt sämre än vad som framgår av oberoende mätningar. Handelsanställdas förbund öppnar därför för att tillsammans med Svensk Handel ta fram en gemensam rapport om hur man bäst ska se till vinsterna i handeln, skriver Handels Stefan Carlén och Martin Rosenström i en slutreplik på debatten.

DEBATT/REPLIK Handels skönmålar läget i handeln

DEBATT Varför vill Svensk Handel måla upp en så negativ bild?

I sin replik på vår debattartikel om vinster i handeln fortsätter Svensk Handel att måla upp en dyster bild av handeln. Trots att fakta visar på motsatsen. Handelsbarometern är central i förmedlandet av denna mörka bild. Men vi menar bestämt att den inte stämmer.

Svensk Handel har i sitt försvar av Handelsbarometern återkommande använt samma argument trots att vi gång på gång visat att dessa är felaktiga. Ett sådant är att Handelsbarometern mäter handlarnas framtidstro och därför skiljer sig från Konjunkturbarometern. Ett annat är att de mäter olika verksamheter.

Men det är inte sant. Även KI mäter handlarnas framtidstro, och det går att kontrollera för såväl daglivarunhandel som fackhandel – med eller utan bilhandel. På likalydande frågor är synen på framtiden helt motsatt.  I Handelsbarometern ser man dystert på framtida lönsamhet och nyanställningar, men i KI:s barometer ser handlarna mycket positivt på dessa variabler.

Vår slutsats är att KI:s barometer är mer tillförlitlig. Det är inte främst för att den är mer omfattande och ställs av ett oberoende statligt institut. Det är att den syn på framtiden som handlarna förmedlat till KI stämmer väl med de fakta som finns att kontrollera, vilket inte är fallet när det gäller Handelsbarometern. Exempelvis har handlarna i Handelsbarometern varje månad sedan januari 2014 trott att antalet anställda ska minska. Här kan vi enligt SCB:s statistik dock se att antalet anställda faktiskt ökat, något KI:s barometer också förutspått.

I oktober 2014 ställde Handelsbarometern frågan om hur företagens vinstmarginal utvecklats det senaste året. Betydligt fler sa då att den var sämre/lägre än förra året. Vi vet nu av preliminära data från SCB att vinsterna i handeln ökade kraftigt under 2014. I en rapport som Svensk Handel själv beställt av HUI research visas också att själva vinstmarginalen ökade 2014.

Jonas Arnberg hävdar vidare att vi gjort ett ”misstag” i vår rapport.  När vi redovisar den positiva utvecklingen av det samlade redovisade resultatet efter skatt så inkluderas verksamhet för detaljhandelsföretag i utlandet, skriver han. Han menar att det ”framförallt handlar det om ett enda svenskt företag vars utländska verksamhet är väldigt framgångsrik.” Justerar man för detta ”misstag” så hävdar Arnberg att handelns vinster är låga och sedan år 2000 endast har ökat med 27 procent.

För det första är det inget som helst misstag. I vår rapport redovisar vi källor och metoder, använder flera olika aspekter och mått på vinster. Vi är medvetna om att vissa svenska holdingbolag som betjänar branschen via utdelning kan få del av sina utlandsinvesteringar. Men vi menar att även detta är en intressant aspekt av handelns verkliga vinster.

Det är vinster som tillfaller svenska bolag i Sverige och kommer dessa till del, så varför skulle vi inte redovisa det så som den svenska offentliga statistiken ser ut? Just detta vinstmått har då ökat med 264 procent. Jämför man samma mått med industrin så har det gått mycket bra för handeln. Och är inte detta också något som är intressant för en branschdiskussion?

För det andra fick vi klia oss i huvudet för att försöka lista ut hur Svensk Handel kunde komma fram till 27 procent i ökning. För även när vi testade att manuellt räkna bort resultatet för det stora framgångsrika företaget, vilket alla förstår är H&M,  så fick vi visserligen en lägre nivå men ändå en liknande utveckling av vinsterna. Det hade inte den betydelse för resultatet som påstods.

Efter att helt enkelt ha samtalat med Jonas Arnberg (ett trevligt sådant) fick vi dock reda på att det inte alls var så ”justeringen” gått till. Det var ett helt annat vinstmått man hade hoppat över till, rörelseresultatet. Men då kommer man i andra bekymmer. Med den metoden bortser Svensk Handel helt från alla finansiella intäkter, och därmed vinster som redovisas till holdingbolag.

Men det var ju bland annat dessa fenomen vi ville lyfta fram. Handeln idag präglas av internationalisering, avancerade bolagskonstruktioner, samt överföringar av koncernbidrag och vinster mellan dotterbolag och holdingbolag. I handeln finns också royaltyavgifter, internlån, interna konsulttjänster, hyresintäkter och en betydande tjänste- och varuexport. Handelns finansiella funktioner tycks ha utvecklats och vinsterna med dessa.

Även om vi och Svensk Handel har olika partsintressen så tycker vi att det är olyckligt att vi har så olika bilder. Debatten har dock för det goda med sig att vi nu kan diskutera vinsterna öppet. Vi har därför bjudit in Jonas Arnberg att diskutera de verkliga vinsterna i handeln med oss på ett offentligt seminarium den 13 maj, dit alla intresserade är välkomna.

Vi skulle också gärna tillsammans med Svensk Handel ta fram en gemensam rapport om vinsterna och därmed fördjupa branschdiskussionen ytterligare.

Stefan Carlén, chefsekonom på Handelsanställdas förbund
Martin Rosenström, utredare på Handelsanställdas förbund