Martin-K-webbledartopp

Industrin har enats om ett ettårigt avtal på 2,2 procents varav 0,2 procent är pensionsavsättningar. Det är ett rimligt och i allra högsta grad ansvarsfullt avtal.

Från arbetsgivarna har vi hört att svensk konkurrenskraft är hotad om löneökningarna blir för höga. Och även om deras första utgångsbud på mindre än 1,0 procents löneökningar nog får räknas som ett skrämskott har de pekat på den låga inflationen som ett skäl till låga avtal.

Samtidigt fungerar riksbankens inflationsmål på 2,0 procent som en stoppkloss om ekonomin fungerar som den ska.

Med andra ord: Fack och arbetsgivare har dels att försvara svensk industris starka konkurrenskraft och inte sluta ansvarslöst höga löneökningar.

Men dels har de också att försvara arbetarnas rätt till en rimlig del av de vinster som skapas av denna starka konkurrenskraft.

Att inflationen under lång tid legat under 2,0 procent bör dock inte inverka på avtalet och har uppenbart inte heller gjort det.

Riksbanken tror att inflationsmålet på 2,0 procent nås 2017. Konjunkturinstitutet tror att det dröjer till 2018.

Att basera avtalen på sådana gissningar om inflationens förlopp låter sig inte göras. Lönebildningen måste därmed utgå från inflationsmålet på 2,0 procent och att slutresultatet hamnade strax däröver, på 2,2 procent, visar att alla parter varit måna om att ta ansvar.

Läs mer om avtalet här.

STOCKHOLM 2016-03-31 Fr v: Anders Ferbe, fˆrbundsordfˆrande IF Metall, Per-Olof Sjˆˆ, fˆrbundsordfˆrande GS, Martin Linder, fˆrbundsordfˆrande Unionen, Hans-Olof Nilsson, fˆrbundsordfˆrande Livs, och Ulf Bengtsson, fˆrbundsordfˆrande Sveriges, d facken och arbetsgivarna p torsdagskv‰llen hÂller presstr‰ff i Stockholm med anledning av medlarnas slutbud i industrifˆrhandlingarna. Foto: Christine Olsson / TT / Kod 10430

Industrifacken under torsdagskvällen: Anders Ferbe, IF Metall, Per-Olof Sjöö, GS, Martin Linder,Unionen, Hans-Olof Nilsson och Ulf Bengtsson, Sveriges Ingenjörer. Foto: Christine Olsson/TT