I stålverket har smält stål gjutits till nästan tre decimeter tjocka stora stålstycken som kallas ämnen. Här gashyvlas ämnena innan de valsas till plåt. Foto: Marcus Ericsson

I stålverket har smält stål gjutits till nästan tre decimeter tjocka stora stålstycken som kallas ämnen. Här gashyvlas ämnena innan de valsas till plåt. Foto: Marcus Ericsson

En tiondel av de anställda på järnverket i Oxelösund är varslade om uppsägning och ett hundratal har varit visstidsanställda länge utan besked om framtiden.

LÄS OCKSÅ ”Arbetsgivarna är ute efter kostnadsbesparingar” – Anders Ferbe

Gnistorna sprutar från den stora stålklumpen. Jimmy Thorell övervakar koncentrerat slipningen från sin plats i manöverrummet.

– Nu slipar vi ett ämne. Det är för att få bort sprickor och slagg, förklarar han.

Jimmy Thorell är ämneshanterare i stålverket. Det han kallar ämne är en stor stålklump som väger bortåt 30 ton.

– Det är vi som är kvalitetskontrollen i produktionskedjan.

Jimmy Thorell märker stålämnena. Foto: Marcus Ericsson

Jimmy Thorell övervakar slipningen av stålämnen inifrån manöverrummet. Foto: Marcus Ericsson

I stålverket gjuts smält stål till nästan tre decimeter tjocka stålstycken. Efter kontrollen går en del av ämnena vidare till SSAB i Borlänge och blir tunnplåt som kan användas bland annat i bilar. Resten valsas i Oxelösund till grövre plåt som kan användas till fartyg och broar.

Jimmy Thorell jobbar tillsammans med Rasmus Andersson. De arbetar skift och får ut 20 000–22 000 kronor varje månad. Lönen är bra, tycker de. Sista mars löper avtalen ut för landets alla industriarbetare. De centrala förhandlingarna är i ett avgörande skede där opo – de opartiska ordförandena – har en nyckelroll.

För Jimmy Thorell och Rasmus Andersson är diskussionen om avtalet inte särskilt levande. De tycker att de fått för lite information.

– Lönen är alltid viktig, säger Jimmy Thorell.

En drifttekniker undersöker att den liggande skänken är ordentligt rengjord från järn. Den här skänken används för att flytta smält råjärn. Foto: Marcus Ericsson

En drifttekniker undersöker att den liggande skänken är ordentligt rengjord från järn. Den här skänken används för att flytta smält råjärn. Foto: Marcus Ericsson

Han vet inte riktigt vad som är ett rimligt lönepåslag. När han får veta att facket kräver 2,8 procents påslag tycker han det låter vettigt. Rasmus Andersson var vikarie i drygt två år innan han fick fast jobb. Han fick förlängt med några månader varje gång.

– Det var otryggt, säger han.
– Järnverket är underbemannat hela tiden och måste ha extrapersonal för att kunna köra produktionen. Och det är inte bra, säger Rasmus Andersson.

Hans jobbarkompis Jimmy Thorell håller med. Han tycker illa om att många av arbetskamraterna har osäkra anställningar. För några månader sedan varslade företaget 230 personer om uppsägning – 150 arbetare och 80 tjänstemän.

– Jag har jobbat länge här, men jag är ändå orolig. Man vill ju att företaget ska gå bra, säger Jimmy Thorell.

Jimmy Gustavsson är ordförande i järnbruksklubben i Oxelösund sedan förra året. Han berättar att förhandlingarna om varslen inte börjat. Han konstaterar dock att verksamheten i Oxelösund inte går med förlust. Varslen verkar vara en kontorsprodukt utan direkt koppling till tillverkningen i Oxelösund, tycker han.

Oxelösunds järnverk är en del av stålkoncernen SSAB. Järnverket har 2 300 anställda. Av dem är 600-700 tjänstemän.

Skärmavbild 2016-03-16 kl. 11.03.30Längs en asfalterad väg utanför stålverket kommer José Merino cyklande i blåsten. Han är ordförande för den fackliga gruppen PV – plåt och valsning. Han har inte hört något större intresse för avtalsfrågorna bland metallarbetarna. Folk tänker mest på det som händer innanför grindarna.

– Visstidsanställningarna är en stor jävla fråga. Kontrakten går mot sitt slut och folk får inget besked. Jag vet flera som varit visstidsanställda i mer än 1 000 dagar och det är klart att folk undrar hur det ska bli, säger José Merino.

Klubbordföranden Jimmy Gustavsson säger att runt 100 personer har osäkra anställningar. Han kan tänka sig viss flexibilitet för att täcka upp för dem som är lediga för studier eller för att ta hand om sina barn, men han tycker det är fel när visstidsanställda arbetar på lediga tjänster.

Leo Luokkanen och Owe Pettersson ska byta ut delar i valsverket. Foto: Marcus Ericsson

Leo Luokkanen och Owe Pettersson ska byta ut delar i valsverket. Foto: Marcus Ericsson

Det är lunchrast i valsverkets verkstad och reparatörerna Owe Pettersson och Leo Luokkanen har just ätit, köttbullar och makaroner. Owe Pettersson lägger patiens och Leo Luokkanen tittar på. Båda tycker de har det bra. De har svårt att komma på några problem eller något som behöver ändras. I stället säger de att det är bra med flextiden och arbetstidsförkortningen.

– Det finns nog inget som är särskilt problematiskt, säger Leo Luokkanen.

– Och man ska nog tänka sig för i dag med tanke på hur det ser ut i världen och i företaget, säger Owe Pettersson.

Efter lunch förbereder de sig för ett stopp i valsverket. Delar ska bytas. De packar i ordning verktyg och reservdelar. IF Metall har sitt kontor utanför järnverkets område. Klubbordförande Jimmy Gustavsson och fyra andra förtroendevalda sitter där. Han berättar att klubben skrivit flera motioner till avtalsrådet. Samtidigt är också hans bild att de flesta tänker mer på varsel och visstidsanställningar än på avtalsfrågorna.

Skärmavbild 2016-03-16 kl. 11.04.15– Jag tycker att kravet på 2,8 procent är bra. Det kan verka lågt, men det finns en realistisk bedömning bakom, säger han.

Klubbordföranden tycker det är dåligt att det inte blev någon LO-samordning. Det försvagar facket, men samtidigt förstår han att det inte gick att komma överens för att uppfattningarna var så olika.

På sätt och vis skulle det vara bra med en ordentlig konflikt, säger han. Det skulle sätta press på arbetsgivarna och visa medlemmarna att facket menar allvar.

– Men det finns också starka argument mot en konflikt. Konflikt-ersättningen är låg och det är tufft i stålindustrin – och man vill ju att det ska gå bra för företaget.

– Det bästa vore om arbetsgivarna vek sig och gick med på våra krav, säger han med ett leende.

Stålarbetare på SSAB - Löner och ob

• Stålarbetarna på järnverket har ett lönesystem och grundlönerna ligger mellan 19 000 och 29 000 kronor i månaden. Många jobbar skift och då tillkommer ob-ersättning. Den är i genomsnitt 6 500 kronor i månaden för skiftarbetare. Fackets krav - IF Metallklubben • Bättre löneskydd och möjlighet till anpassat arbete för gravida. • Klubben har drivit andra krav men inte fått stöd i avtalsdelegationen för dem. Centrala krav • Ökad avsättning till Stål och metallavtalets delpension • Rätt till tjänstledighet för att prova nytt jobb. Krav gemensamma med Facken inom industrin: • 2,8 procents löneökning, lägsta löneökning ska vara 450 kronor per månad. • Starta systematiskt jämställdhetsarbete. • Skapa permanent arbetsmiljöarbete. • 1 års avtalsperiod.