Arbetet Global

Få nyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Erik-webbkronika

Det märkligaste med sjöpungen är att den äter upp sin egen hjärna. Det näst märkligaste är att den kan rädda mänskligheten från klimatundergång. Sjöpungar är konstiga djur.

Först simmar den runt som en liten larv i oceanen. Sen hittar den ett ställe att bo på och blir mer som en sorts mussla utan skal. Det är då den äter upp sin egen hjärna. Tänker man efter är det ett rätt begåvat beslut. Vad ska man med hjärna till om man ändå ska bo på samma ställe resten av livet? I veckan kom Nasa med ännu en rapport som tyder på att det globala värmerekordet slås, i år igen.

Lite otippat kan sjöpungen bli en del av räddningen undan klimatundergången. Ett företag i Västsverige har inlett en försöksverksamhet som går ut på att odla sjöpungar och göra biogas av djuren som odlas ungefär som musslor. Man lägger ut ett rep i vattnet och ser till att förutsättningarna är gynsamma … och plötsligt finns de bara där … vajandes på ett rep.

De suger kväve och fosfor ur havet som ett levande vattenreningsfilter och när de växt till sig skördas djuren för att rötas till biogas. Gasen kör man bilar på eller, som i Tyskland, producerar el av. Det som blir kvar av djuren kan sedan spridas som näringsrik gödsel på åkrarna och vi slipper tillverka konstgödsel av fossila bränslen.

Sjöpungsodling är ett bra exempel på vad som kallas cirkulär ekonomi. Det är en term som används allt oftare och handlar om att man ska minimera avfallet. Det handlar om att minimera resursslöseriet och minska risken för en framtida klimatkatastrof.

I år ska EU:s ministerråd ta upp en handlingsplan för hur ländernas ekonomier ska omstöpas. Det är en gigantisk utmaning. För egentligen handlar det om förändra ekonomin och arbetslivet och hela sättet att tänka kring produktion. Att införa en cirkulär ekonomi kommer att leda till att gamla jobb i fossila sektorer som oljebranschen kommer att försvinna och nya jobb kommer att skapas.

Men vilka blir vinnarna och förlorarna under den processen? Och kommer det överhuvudtaget att gå?

I dag lönar det sig inte att göra biogas av sjöpungar. Det blir för dyrt att framställa gas och gödsel. Men om man kunde hitta nåt sätt att betala för en vattenrening som sjöpungar, musslor och liknande odlingar innebär så skulle det kunna bli lönsamt.

Det gäller bara att hitta ett system för det, att skapa en fond. Miljonkronorsfrågan om vem som är beredd att betala för ett renare hav kvarstår. Men när den frågan besvarats så återstår det moraliska spörsmålet – är det rätt att odla djur för att göra gas av dem?

– Men de har ju ingen hjärna, skulle ett svar kunna bli.

Erik Larsson