STOCKHOLM 20160316 Malalai Joya ‰r kvinnor‰ttsaktivist, fˆrfattare och tidigare politiker. Hon ‰r k‰nd fˆr sin kritik mot regeringen i Afghanistan och mot n‰rvaron av trupper frÂn USA och NATO. Flera gÂnger har hon utsatts fˆr mordfˆrsˆk och BBC har kallat henne îden modigaste kvinnan i Afghanistan Foto: Henrik Montgomery / TT / kod 10060

Det är ett helvete för miljoner människor i Afghanistan säger kvinnorättsaktivisten Malalai Joya som anklagar såväl USA som landets krigsherrar och talibanerna för våldet i landet. Hon har själv utsatts för flera mordförsök och kallas kallas den modigaste kvinnan i Afghanistan. Foto: Henrik Montgomery / TT

Krigsherrar, talibaner och amerikansk ockupation har gjort att kvinnor i Afghanistan har ”ett helvete” säger Malalai Joya. Hon är människorättsaktivisten som kallats Afghanistans modigaste kvinna. Nu är hon i Sverige.

Blodet färger hela ansiktet rött. Någon har tagit en bild av 27-årige Farkhundas sista blick innan hon den 19 mars 2015 misshandlas igen, blir överkörd av en bil och bränns till döds.

Det skedde på dagtid mitt i huvudstaden Kabul.

Malalai Joya, är människorättsaktivisten som kallats Afghanistans modigaste kvinna, fortsätter visa bilder på kvinnor som stenas, piskas.

Kvinnor som fått sina kroppar vanställda av syra och avrättas.

– Situationen för kvinnor är katastrofal, säger hon då Arbetet Global träffar henne under hennes Sverigebesök vars mål är att väcka uppmärksamhet för kvinnors situation i hemlandet.

Ilskan blixtrar i hennes mörka ögon då hon berättar om övergrepp och mord. Våldet drabbar många men kvinnorna, säger hon, är särskilt utsatta.

Och hon pekar ut flera som skyldiga till dagens situation.

Krigsherrarna, narkotikaproducenterna, talibaner och andra fundamentalister. Men mycket av kritiken riktas också mot USA och Nato som sedan 2001 finns i landet.

– Vi lever under deras ockupation, säger hon.

Då USA och andra västländer talar om Afghanistan säger de att de vill stödja en demokratisk utveckling. Förbättra de mänskliga rättigheterna.

Men Malalai Joya berättar istället om nattliga räder av ockupationsmakten och att pengarna som ska gå till demokratisk utveckling ofta hamnar i krigsherrarnas och maffians fickor.

Malalai Joyas liv satt i det afghanska parlamentet från 2005 till 2007 då hon kastades ut. Hon anklagade personer i församlingen för att ta mutor, förstöra landet och bära ansvar för våldet och kränkningar mot kvinnor.

Video från YouTube

Genom att börja spela videon godkänner du YouTubes dataskydsspolicy.

Inne i parlamentet blev hon attackerad och hotades med våldtäkt. Det har skickats bomber och avlossats kulor mot henne. Hennes fiender talar om henne som en död kvinna som fortfarande går.

– Jag lever inte ett normalt liv, säger hon och berättar att hon fortfarande inte har någon fast punkt i livet.

Hon lever några dagar här, några veckor där. Ibland upp till två månader på samma ställe innan hon måste flytta av säkerhetsskäl. Livvakterna finns alltid med.

Att kämpa för bättre villkor för kvinnor i Afghanistan är ingen picknick.

Samtidigt som Arbetet Global träffar henne är Natochefen Jens Stoltenberg på besök i Afghanistan. Den senaste månaderna har säkerhetsläget försämrats kraftigt. Ändå vill Malalai Joya att Natotrupperna ska bort.

– Ockupation är inte bra sätt att bygga demokratier, säger hon och säger att de som begått allvarliga brott tidigare har blivit ännu mäktigare.

Natostyrkornas har allierat sig med kriminella krigsherrar och drogsmugglare, hävdar hon.

– De har knuffat Afghanistan ur stekpannan och in i elden.

Men vad händer om trupperna drar sig tillbaka?

– Ingen vet och det är inte heller säkert att läget förbättras, Det är ett maffiasamhälle men för kvinnor är det värre än 2001 då USA gick in i landet.

Vissa pekar dock på att landet stiftat nya lagar som ska stärka kvinnors rättigheter. Konstitutionen garanterar kvinnor likhet inför lagen och fler kvinnor, framför allt i städerna, arbetar och jobbar också politiskt. I parlamentet är dessutom en fjärdedel kvinnor, vilket är bättre än i vissa Europeiska länder.

Men det är framsteg som Malalai Joya inte ger mycket för.

– Vi har väldigt fina lagar. Om de hade efterlevts vore vi i paradiset men så är det inte.

– Vi lever i ett land som blivit ett helvete för miljoner av afghaner, särskilt för de som bor ute på landsbygden.

Hon tar återigen upp fall om kvinnor som misshandlats. Visar fler bilder, på blåslagna kvinnor

– Varför sitter maffian kvar vid makten i Afghanistan, undrar hon vasst.

– Den enda lösningen är att ni som kan stödjer de progressiva krafterna som trots allt finns i Afghanistan, fortsätter hon.

Hon sträcker fram handen till avsked. Men innan vi skiljs säger hon att fått mycket inspiration av kvinnliga kurdiska soldaterna i Kobane, Syrien

– De har tagit upp kampen mot fundamentalismen. Det är en stark inspiration för mig, säger hon.

Då Malaia Joya besökte Palmecentrets lokaler i Stockholm fastnade hon framför en bild tagen av fotografen Stig-Göran Nilsson som 1982 följde Olof Palme under valrörelsen. Bilden hon tittar på föreställer Olof Palme i en folksamling. Foto: Henrik Montgomery/TT

Då Malaia Joya besökte Palmecentrets lokaler i Stockholm fastnade hon framför en bild tagen av fotografen Stig-Göran Nilsson som 1982 följde Olof Palme under valrörelsen. Bilden hon tittar på föreställer Olof Palme i en folksamling.
Foto: Henrik Montgomery/TT