Social dialog i gungning

Video från YouTube

Genom att börja spela videon godkänner du YouTubes dataskydsspolicy.

Ja, visa innehållet

Källa: https://youtu.be/Apxr8hRb0D8

Då EU förenklar reglerna för företag drabbas arbetsmiljön för frisörer. Trots löften om en ökad social dialog har det fackliga inflytandet minskat, hävdar svenska Handels Linda Palmetzhofer som deltar i internationella servicefacket Uni Europas kongress i Rom.

Den 15 juli 2014.

Den före detta premiärministern för Luxemburg, Jean-Claude Junker, kliver upp i EU-parlamentets talarstol i Bryssel och inleder med ett ”Bonjour”.

Han fingrar på papperna framför sig. Det är hans första stora framträdande som ny ordförande för EU-kommissionen och det är nu han ska dra upp sin stora plan för Europa.

Det är nu han ska berätta hur han vill förändra EU.

Och det finns mycket i talet som låter som ljuv musik för de fackliga i Europa.

Juncker säger att han vill sätta stopp för svångremspolitiken och skissar på en massiv investeringsplan som ska få den europeiska jobbmarknaden på fötter igen.

Han lovar löner som anställda kan leva på samt att se över reglerna för utstationeringen av arbetskraft och sen kanske  det allra viktigaste – ett löfte om att lyssna mer på facken och arbetsgivarna, en fördjupad social dialog.

Men när det internationella servicefacket Uni Europa håller sin kongress i Rom så går det i en annan tonart.

Linda Palmetzhofer.

Svenskan Linda Palmetzhofer, andre vice ordförande för Handels, fäller en hård dom över den senaste tidens utveckling i EU.

Det fackliga inflytandet har minskat i unionen, hävdar hon.

– Kommissionen anser det vara viktigare att förenkla företagens regelverk än att förbättra människors arbetsvillkor, säger Linda Palmetzhofer.

Striden om förenklade regler är en gammal surdeg inom EU.

Konflikten går tillbaka till 2012 när fack och arbetsgivarrepresentanter inom EU slöt ett ramavtal om frisörers arbetsmiljö. Avtalet handlar bland annat om att förebygga arbetsrelaterad astma och eksem, men även om att förbättra den psykosociala arbetsmiljön.

För att ramavtalet skulle få verklig kraft och fungera som lag i medlemsländerna krävde både fack och arbetsgivare att EU-kommissionen skulle förvandla ramavtalet till ett EU-direktiv för frisörernas arbetsmiljö.

Det är också det som EU-kommissionen ska göra, enligt sitt eget fördrag.

Enligt Linda Palmetzhofer motarbetades frisörsavtalet från dag ett.

– EU-kommissionen förminskade frågan och fick det att låta som att det handlar om vilka skor man ska ha på jobbet. Man lyckades få med sig ett antal medlemsländer som krävde att förslaget skulle stoppas, däribland Sverige och dåvarande arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M).

Efter det har det rått stiltje i frågan. Sverige det enda landet i Europa som följer ramavtalets regler fullt ut. Anledningen till det är att avtalets regler i stor utsträckning redan finns i svensk lagstiftning och i det svenska kollektivavtalet för frisörer.

Från Handels sida är det därför ytterst en fråga om solidaritet, menar Linda Palmetzhofer.

– I Sverige hade vi redan innan ramavtalet togs fram en högre standard inom de flesta områden, och nu har vi dessutom enats med Frisörföretagarna om att implementera ramavtalet i vårat kollektivavtal, säger hon och fortsätter:

Frisörernas ramavtal blev återigen aktuellt förra året då EU antog en ny agenda kallad Better Regulation Agenda – en policy för att underlätta lagstiftningsprocessen och minska byråkratin inom EU.

Från fackligt håll har policyn kritiserats hårt för att förenkla företagens regelverk och för att minska fackens påverkan. I agendans program används också frisörernas ramavtal som ett exempel på när detaljstyre går för långt. Budskapet” The EU must not be big on small things” ställs mot frisörernas arbetsvillkor.

Som ett motdrag har Uni Europa lanserat kampanjen ”Better Regulation – It really isn´t!”. Kampanjen lanserades i början på mars med uppbackning av fackförbund från hela Europa.

På Uni Europas kongress löper frågan om frisöravtalet och Better Regulation som en röd tråd genom allt arbete, säger Linda Palmetzhofer.

– Det är uppe hela tiden eftersom det påverkar fackens och arbetstagarnas möjlighet att påverka inom alla branscher. Kommissionen driver en antifacklig politik, säger Linda Palmetzhofer.

Anton Andersson

En annan version av artikeln har publicerats i tidningen Handelsnytt och den hittar du här.