STOCKHOLM 20150728 Ungdoms- och barnkultur p Kulturhuset i Stockholm. pojke, 11 Âr, v‰ljer en bok i "Rum fˆr barn". Foto: Vilhelm Stokstad / TT / Kod 11370

Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Utgivningen av barn- och ungdomsböcker ökar – så också 2015. Våld, mord och sociala skillnader är vanliga teman i fjolårets böcker. – Det är roligt att barn- och ungdomsutgivningen ökar, men man kan fråga sig vem som ska läsa allt. Och vad finns det för bredd? säger Lillemor Torstensson, verksamhetsansvarig på Svenska Barnboksinstitutet.

Förra året gavs det ut 2089 barn- och ungdomsböcker, 12 procent fler än året innan. Under hela 2000-talet är ökningen 78 procent. Lillemor Torstensson pekar på flera orsaker. Efter larmrapporten från Pisaundersökningen 2013 syntes genast en effekt: Föräldrar och pedagoger blev medvetna om den försämrade läsförståelsen och bokinköpen ökade, enligt Svenska Förläggareföreningen.

En annan anledning är att antalet egenutgivare och små förlag ökar stort.

– Det finns en stor glädje i att ge ut en egen bok, konstaterar Lillemor Torstensson, som poängterar att barnboksinstitutet inte tittat på om detta skulle ha försämrat kvaliteten.

Innehållet har dock granskats i fråga om ämnesval. I 2015 års bokutgivning är sociala skillnader ett återkommande tema. Barn med tomma kylskåp, flyktingar och migranter som försöker klara skolan och vardagen – men också rika barn som sparkas ut från privatskolor.

Vanligast är välmående barn som träffar på utsatta vuxna och barn, enligt Barnboksinstitutets översiktsrapport.

Lillemor Torstensson beskriver också vad som verkar vara en ”Game of thrones-effekt”: I framför allt ungdomsböckerna förekommer mer våld, död, och mord.

– Beskrivningarna av våldet har förändrats, mot hur man gör. Vi moraliserar inte, men noterar fler grova våldsskildringar mot människor och djur. Det gränsar också till att vi fått in äcklig skräck, ”skräckel”.

– Vi har också en spaning kring elakhet och ondska. Fler personer i böckerna är elaka och blir inte nödvändigtvis snälla. Och hämnd kan vara okej mot en elak.

Trots den ökade utgivningen saknar hon bredden.

– Varför ser vi inte mycket av böcker från andra delar av världen än den västeuropeiska? Det ska till ett Almapris eller en HC Anderssonmedalj. Vi ser ju inte ens våra nordiska grannars bilderböcker på svenska.