STOCKHOLM 2013-08-28 Jesper Hansson, prognoschef p Konjunkturinstitutet (KI), har presstr‰ff om Sveriges BNP Foto: Lars Pehrson / SvD / SCANPIX / Kod 30152 ** OUT DN och Dagens Industri (‰ven arkiv) och Metro**

Jesper Hansson. Foto: Lars Pehrson/TT

Svensk ekonomi går bättre än väntat, säger den ena experten. Nej, konjunkturen viker och hela ekonomin är räntedopad, säger den andra. I avtalsrörelsen pucklar parterna inte bara på varandra vid förhandlingsbordet. De använder också skarpslipad ekonomisk statistik för att vinna lönematchen. Men vem har rätt?

Medan avtalsrörelsen blir allt hetare har under de senaste veckorna flera ekonomiska prognoser publicerats, som antingen stöder fackens eller arbetsgivarnas argumentation vid förhandlingsbordet.

Facken inom industrin kräver 2,8 procent i löneökningar. Det stämmer väl överens med vad samhällsekonomin tål, sa den grupp fackliga ekonomer som står bakom prognosen redan i höstas. Häromdagen kom en ny prognos som slog fast att den tidigare bedömningen håller.

På motsatta sidan står arbetsgivarnas ekonomer. De visar gärna powerpointbildet på diagram där kurvorna pekar nedåt, vare sig det gäller tillväxtländer, råvarupriser, ordetläget i delar av industrin eller produktiviteten. Men kan båda sidor ha rätt?!

Vi bad Jesper Hansson, prognoschef på Konjunkturinstitutet (KI), ta ställning till några ekonomiska påståenden utan att veta vilken sida som yttrat dem. KI är en oberoende bedömare av det ekonomiska läget och är förmodligen den största auktoriteten i landet på området.

I Sverige blev utvecklingen bättre än vad som förutsågs i höstas. BNP-tillväxten blev högre än vad som prognostiserats. (Facken inom Industrin)
– Det stämmer. Även vi på KI blev överraskade. Då var vi ändå en av de mest optimistiska prognosmakarna i höstas, säger Jesper Hansson.

Konjunkturen visar en vikande tendens. (Industriarbetsgivarna)
– Här blir det en begreppsförvirring kring vad de syftar på. Jag tycker att konjunkturen har stärkts och forsätter att förstärkas. Mest synligt är att arbetslösheten går ner.
– Orosmomentet är att tillväxten inte blir lika hög som ifjol. Men även om den dämpats lite visar den senaste prognosen på drygt 3,5 procent, vilket är betydligt högre än normalt.

Om man ser till svensk industri i sin helhet pekar många indikatorer på en fortsatt god utveckling framöver. Svensk industriproduktion ökar nu snabbare än Europasnittet. (Facken inom industrin)
– Jag har inte koll på hur snabbt industriproduktionen växer i Europa. I Sverige har det gått rätt knackigt för tillverkningsindustrin i några år, men nu går det bättre. Det är tjänstesektorn och byggsektorn som går bra.
– Men det är lite lurigt i bedömningen av tillverkningsindustrin. När vi frågar företagen hur de upplever orderstocken och annat är de väldigt optimistiska. Tittar vi däremot på utfallet i vår statistik är den inte lika ljus, även om det vänt uppåt och blivit bättre under 2015.

Inget lyft för orderingång. Orderingången ökar i samma omfattning som under förra kvartalet. Bättre för bil- och transportmedelindustrin, men allt sämre för övriga branscher. (Teknikföretagen)
– Ja, det är en skiftande bild som vi ser. Vi har haft en lång trend med nedåtgående utveckling i industrin. Den krymper, tillverkning har flyttat utomlands, och sysselsättningen i Sverige viker. Mot den bakgrunden gick det rätt bra i fjol och företagens omdöme om orderstocken var positivt. Man kan förstå statistik på olika sätt beroende på vad man jämför med.

Utsikterna för Sveriges viktigaste handelspartners i Europa är dock fortsatt tämligen goda. (Facken inom industrin)
– Europa har sakta börjat få tillväxt och vi ser att den blir lite högre än i fjol. Däremot skiljer sig situationen mellan olika länder väldigt mycket åt, även om den totala utvecklingen går åt rätt håll.

Med tanke på centralbankernas minimala handlingsutrymme är risken för en global recession inte försumbar. (Industriarbetsgivarna)
– Handlingsutrymmet för finanspolitiken och penningpolitiken är mycket mindre än före finanskrisen 2008. Sannolikt får vi en konjunkturnedgång någon gång inom de närmaste åren. Men blir det en global recession? Risken finns. Den är inte försumbar, men inte speciellt stor.

Till sist ett uttalande som gett stora rubriker i riksmedia:

Sverige är en räntedopad ekonomi på steroider. (Industriarbetsgivarna)
– Om jag ska vara lite provocerande verkar personen bakom uttalandet inte ha förstått läroboken i makroekonomi. Vi har ett sparandeöverskott, många vill spara samtidigt som få vill investera. Då blir räntan låg. Låg ränta är ett försök att skapa jämnvikt.
– Den svenska riksbanken kan inte agera särskilt mycket annorlunda är andra centralbanker i Europa. Riksbanken kan inte påverka realränteläget speciellt mycket. Så uttalandet är svårt att förstå utifrån vanlig makroekonomisk teori.