Facket tvivlar om visselblåsarlag

Det är högst oklart om fler anställda kommer att känna sig skyddade mot repressalier om man larmar om missförhållande i och med den nya lagen om just skydd för visselblåsare. Lagen är så snårig att få kommer använda den, tror såväl arbetsgivare som fackförbund.

Som Arbetet skrivit kom under torsdagen regeringens lagförslag om skydd för anställda som påtalar allvarliga missförhållanden på jobbet, så kallade visselblåsare.

Utredningen som ligger bakom lagen blev hårt kritiserad, först av remissinstanser som LO, TCO, Svenska advokatsamfundet, Svenskt Näringsliv samt flera myndigheter.

Och för bara en månad sedan sågade regeringens egna jurister den föreslagna lagtexten. Den är för otydlig för att någonsin kunna tillämpas, kan man sammanfatta kritiken. En arbetstagare som tror sig vara skyddad ”kan visa sig stå på osäker grund”, skriver juristerna bland annat. Och de som var kritiska då är inte mer optimistiska i dag.

– Den är för klen och blir otroligt svår att tillämpa för de flesta anställda. Det finns en risk för motsatt effekt. Att lagstiftningen skrämmer bort folk när man inte förstår vad man måste uppfylla, säger Sofie Rehnström jurist på LO.

Det facken främst har varit kritiska mot är begreppet ”allvarliga missförhållanden”, att det man som anställd vill dra fram i ljuset handlar om brott som ”kan leda till fängelse eller därmed jämförliga missförhållanden”.

– Risken är att anställda och inhyrda inte påtalar missförhållanden som man ser finns på arbetsplatsen. Missförhållandena kommer då att pågå längre tid och göra större skada än om de uppmärksammats tidigare, säger Lise Donovan, chefsjurist på TCO i en kommentar.

— Alla missförhållanden bör komma fram. Arbetstagarna ska kunna veta att de är skyddade när de larmar internt till arbetsgivaren eller till sitt fackförbund även om missförhållandena inte är att betrakta som allvarliga. Där brister tyvärr regeringens förslag, säger Sacos ordförande Göran Arrius i en kommentar.

Niklas Beckman, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv, säger att förslaget som skickades till lagrådet var ett ”juridiskt lågvattenmärke”.

– Framför allt för att bestämmelserna är så vaga och svårtolkade. Vad är jämförbara förhållanden med brott? Reglerna öppnar också upp för helt ogrundade beskyllningar.

Enligt honom behövs inte heller särskild lagstiftning på området. Skydd finns redan i befintliga lagar och i praxis, tidigare fall som anses vägledande, från Arbetsdomstolen, anser han.

Enligt Sofie Rehnström på LO blir lagen vag för att regeringen måste förhålla sig så starka intressen, att texten vattnas ur till minsta möjliga genomförbara nämnare.

– Allt som har med integritetsskydd för arbetstagare att göra är alltid vår största stridsfråga. Arbetsgivarna anser att det inskränker deras arbetsledningsrätt. Men teoretiskt är lagförslaget bra, för den som lyckas kvalificera sig i alla krav.

Nästa vecka ska propositionen, lagtexten, finnas i sin helhet.

LÄS OCKSÅ:

”Missförhållanden ska fram i ljuset”

Hård kritik mot förslag om visselblåsarskydd