Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Studenter demonstrerar i Marseille i södra Frankrike – en av otaliga protester mot "El-Khomri-lagen" på onsdagen. Foto: AP Photo/Claude Paris

Studenter demonstrerar i Marseille i södra Frankrike – en av otaliga protester mot ”El-Khomri-lagen” på onsdagen. Foto: AP Photo/Claude Paris

Tusentals franska arbetare, skolelever och högskolestudenter gick på onsdagen ut i strejk i protest mot ”El Khomri-lagen”, ett nytt och omstritt förslag till arbetsmarknadslag. Landets största fackförening CGT kallar det ett historiskt angrepp på löntagarnas rättigheter.

Arbetare och studenter demonstrerar i Marseille. Foto: AP Photo/Claude Paris

Arbetare och studenter demonstrerar i Marseille. Foto: AP Photo/Claude Paris

Mer än ett hundratal skolor ockuperades av elevorganisationen UNL på onsdagen. Tåg- och trafikkaos drabbade Frankrike, sedan stora delar av tågpersonalen lagt ned arbetet i den första av flera planerade endagsstrejker.

En rad studentorganisationer – framförallt på vänsterkanten – mobiliserade sina medlemmar, och demonstrationståg ringlade genom Paris, Marseille och ett hundratal andra franska städer.

”El Khomri-lagen”, som protesterna riktar sig mot, har fått sitt namn efter Myriam El Khomri, arbetsmarknadsministern i Francois Hollandes socialistregering. El Khomri menar att lagförslaget som fått bära hennes namn är nödvändigt för att få ner arbetslösheten, och hennes recept är att göra den hårt reglerade franska arbetsmarknaden mer flexibel och konkurrenskraftig.

Frankrikes arbetsmarknadsminister Myriam El Khomri. Foto: AP Photo/Jacques Brinon

Myriam El Khomri. Foto: AP Photo/Jacques Brinon

– Lagen är viktig för Frankrike. Men jag erkänner att jag gärna hade haft mer tid på mig för att pedagogiskt förklara det för folk, sade Myriam El Khomri inför onsdagens stora protester.

Philippe Martinez, generalsekreterare i fackförbundet CGT, är föga imponerad.

– Det här förslaget liknar inget annat. Det skulle innebära ett historiskt bakslag för arbetarnas rättigheter. Det riskerar att ta oss tillbaka till 1800-talet. Egentligen säger jublet från [arbetsgivarorganisationen] Medef allt. Det är som om arbetsgivarna fått skriva lagen själva, säger Martinez till den franska tidningen Libération.

Förslaget – som stöds av president Hollande och premiärminister Manuel Valls – innebär att det ska bli enklare att få undantag från den franska 35-timmarsveckan, samtidigt som maxarbetstiden höjs. Övertidsersättningen sänks och arbetsgivare kommer enklare att kunna runda facket vid uppsägningar.

Dessutom införs ett slags ”demokratisering” av arbetsplatserna, vilket innebär att en enskild arbetsgivare ska få genomföra långtgående förändringar (inklusive lönesänkningar) på en arbetsplats – enbart genom att hålla en lokal omröstning bland de anställda.

– Det skulle vända upp och ned på hela det franska systemet. Försämringar som gjorts i lokala avtal skulle väga tyngre än branschavtal och till och med lagar. Arbetsmarknadslagstiftningen skulle förvandlas till en bok som bara står och samlar damm i en hylla, säger Philippe Martinez på CGT.

Fackens oro är förståelig. I Frankrike är bara 8 procent av arbetskraften organiserad, vilket är lägst andel i hela Västeuropa (i Sverige är runt 70 procent organiserade). Trots de återkommande strejkerna är de franska fackförbunden med andra ord relativt svaga.

På många arbetsplatser är den fackliga närvaron relativt liten, och fackförbunden har länge varit beroende av lagar som garanterar att deras avtal ska gälla alla löntagare, oavsett medlemskap. Många fransmän har vant sig vid detta och tagit det för givet – vilket kan förklara att ilskan mot regeringens lagförslag nu går långt utanför de fackliga leden. Ett upprop på internet som kräver att lagen dras tillbaka har fått över en miljon underskrifter.

Någon enad front rör det sig dock inte om. Det mer reformistiskt CFDT – landets näst största fack – och CFE-CGC deltog inte i onsdagens strejker och manifestationer.

– Allt i lagen är inte dåligt. Och president Hollande har lovat mig att han ska lyssna på oss. Men det är viktigt att våra synpunkter tas med i en omarbetning av lagförslaget, annars kommer vi också att mobilisera, säger Laurent Berger, generalsekreterare i CFDT.

Inom det politiska etablissemanget finns en bred konsensus om att något behöver göras för att komma till rätta med ekonomin. Tillväxten var bara 0,3 procent det första kvartalet i år och arbetslösheten tycks ha parkerat över 10-procentsstrecket. Hollande är hårt pressad att visa handlingskraft inför presidentvalet nästa år – men El Khomris lagförslag har stött på hårdare motstånd än vad han eller någon annan i regeringen väntat sig.

Elever protesterar utanför en högstadieskola i Paris på onsdagen. Foto: AP Photo/Jacques Brinon

Elever protesterar utanför en högstadieskola i Paris på onsdagen. Foto: AP Photo/Jacques Brinon

Hittills har elev- och studentorganisationer varit drivande i protesterna – det finns rent av de som menar att ungdomarna tvingat facken att ta strid. Och efter 1968 är det minst sagt symbolladdat att se unga människor demonstrera på gatorna i Frankrike.

När Jacques Chirac för tio år sedan försökte omdana den franska arbetsmarknadslagstiftningen var det just student- och elevprotester som till slut satte stopp för hans planer.

”El Khomri-lagen” kommer formellt att tas upp på ett regeringssammanträde den 26 mars. Enligt AFP finns flera ministrar i regeringen som nu är skeptiska till förslaget. Flera protester är planerade i veckorna fram till detta datum.


 

Följ oss! Arbetet Global finns också på Facebook och Twitter.