Arbetet Global

Få nyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Foto: Wikipedia

Grafik: Wikipedia

En ny prins är född. Kvällstidningarna jublar och kungafamiljen får en popularitetsboost. Men utanför Sveriges gränser är detta statsskick långt mer kontroversiellt än det kan verka när man lyssnar till uppspelta hovreportrar.

Ordet monarki kommer från grekiskans monos, ”en”, och archein, ”att härska”. I grunden bygger det på idén att statschefen ska vara en kung eller drottning.

Historiskt sett har det funnits olika former att utse denna monark – exempelvis så kallade valmonarkier, där härskaren utses av något slags råd. Men i dag är den i särklass vanligaste formen den där kronan ärvs inom en viss ätt eller adelssläkt.

Den nyfödde prinsens morfarsfarfarsfarfarsfarfar var exempelvis en fransk officer som rekryterades till Sverige i början av 1800-talet, då den tidigare kungen dött barnlös. Sedan dess har släkten Bernadotte haft absolut monopol på den svenska kronan.

Helt utan turbulens har resan inte varit. 1800-talet och början av 1900-talet var en tuff tid för monarkerna i världen, med växande krav på demokratisering och begränsningar av kungamakten. I Sverige räknas borggårdskrisen 1914 som sista gången en kung eller drottning öppet trotsade en regering och gjorde anspråk på politiskt inflytande. Sedan dess har familjen suttit lugnt i båten.

I dag har kungafamiljen inte någon formell politisk makt i Sverige, utan bara ceremoniella och symboliska roller. Men utanför Sverige kan det se helt annorlunda ut.

I ett nytt reportage rapporterar Arbetet Globals reporter Erik Larsson från en av världens kvarvarande absoluta monarkier: Qatar. I byggbarackerna utanför huvudstaden Doha bor tiotusentals utländska gästarbetare som gör grovjobbet under svåra förhållanden när arenorna ska byggas inför fotbolls-VM 2022. Omkring 1800 av dessa arbetare har hittills omkommit – och 7000 arbetare förväntas ha dött vid avspark.

För en monarki är en sådan uppdelning och behandling av människor inte särskilt märklig. Formella rangordningar av människor och deras värde är traditionellt sett en del av monarkins innersta väsen. Ytterligare en absolut monarki kan tjäna som exempel på det: Saudiarabien. Där diskrimineras också gästarbetare – och Saudiarabien har dessutom ibland beskrivits som en könsbaserad apartheidstat.

Därmed inte sagt att enskilda monarker inte kan förstå värdet av demokrati och mänskliga rättigheter. I Spanien agerade den förre kungen medlare efter diktatorn Francisco Francos död, vilket bidrog till att landet kunde demokratiseras i början av 1980-talet. Även den svenska kungafamiljen har visat respekt för den parlamentariska demokratin under de sista ett hundra åren.

På kartan ovan framgår tydligt att det i dag finns en rad olika varianter av monarkier i världen. Mer information finns på det digitala uppslagsverket Wikipedia, som har flera artiklar om monarkin och dess historia (som alltid med Wikipedia bör man dock ha i åtanke att uppslagsverket drivs, skrivs och korrekturläses av dess användare).