Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Roboten reser sig. Foto: Skärmdump

Roboten reser sig. Foto: Skärmdump

Säg hej till din nya arbetskamrat: Atlas. Googles robottillverkare Boston Dynamics hoppas att den här sortens robotar ska bli vanliga i vår vardag inom bara några år. Men det finns en oroande baksida.

I en ny video från bolaget Boston Dynamics visas den senaste versionen av den människoliknande robotprototypen Atlas när den går över snötäckt mark i en stenig och svårframkomlig skogsbacke, knuffas runt av människor och reser sig själv efter att ha ramlat omkull.

Experter på robotsystem är imponerade.

– Det här höjer ribban rejält. Det är ett jättesteg mot att få fram robotar som faktiskt kan fungera i vår ojämna och ostrukturerade värld, säger Aaron Ames, professor i robotsystem till tidningen Gadgets 360.

Inom industrin finns sedan många år robotar som utför tunga och repetitiva arbetsuppgifter. Men ingen av dem är så flexibel – och mänsklig – som Atlas.

Denna batteridrivna robot är 175 centimeter lång och väger 81 kilo – och det är svårt att inte få intrycket att den har skapats för att ersätta mänskliga arbetare.

Det robotexperterna imponeras mest av är att den lyckas resa sig, efter att ha slagits omkull av en minst sagt hårdför robottekniker. Det visar att Atlas kan hantera oväntade händelser och anpassa sig till dem.

– Många som ser det där blir nog illa berörda. Vi är nog en del som tänkte att nu vänder sig roboten om och skjuter honom med ett lasergevär, skrattar Ken Goldberg, professor i robotsystem vid Berkeley-universitetet till tidningen Wired.

Helt gripen ur luften är inte den science fiction-referensen. När Google (vars bolagsnamn i dag officiellt är Alphabet) köpte Boston Dynamics 2013 lovade de nya ägarna att man inte längre skulle arbeta med hemliga kontrakt för USA:s försvarsmakt.

Men som tidningen Gizmodo noterar finns inget som säger att en stat inte kan köpa dessa robotar och sedan utveckla och modifiera dem för eget bruk.

Hur kan det påverka framtidens krigföring? Något säkert svar på det finns inte. Men det är en inte alltför långsökt gissning att framtidens soldater kommer att ha stridsrobotar vid sin sida – eller att de helt ersätts av dem.

Tankesmedjan Rand Corporation noterade nyligen att förarlösa stridsflygplan, så kallade drönare, inte inneburit en så stor omvälvning av krigföringen som en del bedömare hade väntat sig. Anledningen är framförallt att de ofta styrs på distans via satellit, vilket gör det möjligt för andra stater att störa ut dem med olika motmedel.

Hemligheten bakom en riktigt stor omvälvning av krigföringen ligger inte i första hand i hårdvaran – utan i mjukvaran. Om en robot kan ta självständiga beslut och anpassa sina handlingar efter en snabbt skiftande och fientlig omgivning, då har ett viktigt steg tagits.

Ur det perspektivet är Atlas förmåga att resa sig efter att ha blivit omkullslagen med en hockeyklubba inte mindre fascinerande – men något mer oroande.

Självständigt agerande är självklart viktigt för civila robotar, som självkörande bilar och människoliknande robotar som städar i ditt hem eller hjälper dig att lyfta något på din arbetsplats.

Men det är minst lika viktigt för militära applikationer. Som självflygande stridsflygplan, infanterirobotar och självstyrande kärnvapenstridsspetsar.


LÄS MER: Den fjärde industrirevolutionens gryning