Erik de la Reguera och Erik Larsson vid lanseringen av Arbetet Global på Bokmässan 2015. Foto: Arbetet

Arbetets storsatsning på utrikesjournalistik och migrationsfrågor har blivit en framgång. Nu förlängs projektet ”Arbetet Global”.

I september förra året lanserade tidningen Arbetet undersajten Arbetet Global som genom nyhetstexter, långa reportage och granskningar satt fokus på gränsöverskridande frågor som migration, klimatet och arbetares villkor i andra länder. Drygt 400 artiklar senare kommer beskedet: projektet förlängs.

– Vi har fått ett väldigt varmt mottagande av såväl läsare som branschpress och organisationer. Våra läsarundersökningar visar att Arbetet Global har nått ut till delvis andra grupper än de som läser arbetet.se, vilket inte minst beror på att vi satsat på att snabbt etablera en närvaro på sociala medier, säger Erik Larsson, som är redaktör för undersajten.

Arbetet Global har under uppstartsfasen (1 september-29 februari) till viss del finansierats med medel från biståndsorganisationen Union to Union. Från och med den 1 mars kommer dock tidningen Arbetet att stå för kostnaden för projektet själv. I ett första steg förlängs projektet fram till den 31 juli.

– Det är roligt att tidningen tror på projektet och vill se en förlängning. Vi har visat att det går att göra mycket med relativt små resurser, och bland annat producerat ett tjugotal större reportage och granskningar på ett knappt halvår, säger reportern Erik de la Reguera, som värvades från Dagens Nyheter inför lanseringen.

En del av materialet på sajten har medvetet skrivits på engelska för att nå läsare utanför Sveriges gränser. Följden har blivit återpubliceringar av längre artiklar i bland annat Polen och Estland, med en dramatiskt ökad räckvidd som följd.

– Vi skriver om frågor som inte bara berör människor i Sverige, så det är naturligt för oss att även försöka nå läsare runt om i världen. När en av våra texter publiceras på polska i Polens största dagstidning Gazeta Wyborcza är det ett kvitto på att strategin fungerat och att vi är relevanta också i en europeisk diskussion, säger Erik Larsson.