Rekordutdelning igen

Börsjättarna väntas dela ut rekordhöga 125 miljarder kronor till sina aktieägare i år. Sedan 2006 har aktieutdelningarna i genomsnitt växt med 5,2 procent per år. Forskare varnar för att de höga utdelningarna hotar företagens konkurrenskraft.

Arbetet har sammanställt vinstutvecklingen för de 20 största företagen på Stockholmsbörsen under de gångna tio åren. Samtliga av dessa bolag omsatte över 40 miljarder kronor förra året. Sammanlagt har dessa storföretag en samlad produktion världen över som motsvarar halva Sveriges ekonomi, mätt som bnp.

Sammanställningen visar att storföretagens vinster ökar på senare år, men överskotten har fortfarande inte nått upp till nivåerna som redovisades innan finanskrisen slog till. Företagens samlade försäljning har dock sedan 2006 vuxit med 36 procent. Sammantaget innebär det att lönsamheten bland storföretagen har stagnerat, men den ligger fortfarande på en historiskt sett hög nivå.

Men en sak som inte har stagnerat är utdelningarna till aktieägarna. Dessa har under samma period ökat med hela 57 procent. Före finanskrisen betalade storföretagen i genomsnitt ut knappt hälften av vinsten till aktieägarna, men under de senaste tre åren har mer än två tredjedelar pytsats ut till ägarna. Sett till den sammanlagda vinsten förra året motsvarar det en skillnad på närmare 43 miljarder kronor mellan 2006 och 2015.

Trenden att mer av överskottet går till ägarna märks såväl bland industriföretag som bland finansiella företag. Storbankerna Handelsbanken, Nordea och SEB präglades före finanskrisen av att en lägre andel av vinsten gick till aktieutdelningar än hos andra företag, men på senare år har bankerna kommit ikapp. Var fjärde intäktskrona till storbankerna landar numera på aktieägarnas konton.

Adri de Ridder är docent i finansiell ekonomi vid Uppsala Universitet. Han är oroad över utvecklingen mot ökade utdelningsandelar.

– De höga utdelningarna, speciellt i förhållande till deras resultat, innebär att företagen inte investerar i nya processer och maskiner, vilket på sikt innebär lägre produktivitet med tillhörande minskade marknadsandelar, säger Adri de Ridder.

Han hävdar att en orsak till utdelningsökningarna är företagens brist på investeringsplaner.

– De tycker sig inte hitta några lönsamma projekt, men det håller inte som förklaring. Det är företagets skyldighet att hitta investeringar. Många företag har idag kvar sina gamla avkastningskrav på kanske 10-12 procent, vilket förmodligen är en helt orimlig nivå nu när räntorna är så låga, säger Adri de Ridder.

Lågräntemiljön ger också upphov till placerarna jagar aktieutdelningar mer än tidigare.

– Det institutionella aktieägandet utgör cirka 80 procent av ägandet på Stockholmsbörsen. När räntebärande placeringar i princip inte ger någon avkastning behöver portföljförvaltarna öka avkastningen på sina andra placeringar. Ett sätt att göra det är att höja aktieutdelningarna eller aktivera återköpsprogram, säger Adri de Ridder.

Han räknar inte med att börsföretagens ökade utdelningar medför att dessa pengar söker sig till andra, mer gynnsamma investeringar i den svenska ekonomin.

– Det utländska ägandet på Stockholmsbörsen har ökat, så en stor andel av utdelningarna går till utlandet, inte till Sverige. Dessutom indikerar forskning att företag med högt utländskt ägande tenderar att dela ut mer, säger Adri de Ridder.