LO-ekonomen Mats Morin. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Låga lönekrav leder inte till fler jobb. Snarare till att redan starka grupper på arbetsmarknaden tjänar mer. Det visar en ny LO-rapport.

Få har väl undgått att det pågår ett krig om löner just nu. Från arbetsgivarhåll och politiker hörs då och då att höga lönekrav i avtalsrörelser riskerar att påverka sysselsättningen negativt. Det vill säga färre jobb. Argumentet utgår ifrån att ju högre vinst ett företag gör desto mer anställer det.

Det stämmer inte, enligt LO-ekonomen Mats Morin som står bakom en rapport som släpptes i veckan. I rapporten har man gått igenom löneutvecklingen utifrån centrala avtal som slutits för arbetare respektive tjänstemän sedan 1998.

Och det man kommer fram till är att när facken gått med på låga centrala avtal leder det främst till löneökningar för grupper som är starka i de lokala förhandlingarna ­­– tjänstemännen. Det vill säga anställda som ofta har en lönepott, pengar utöver det avtalet kommit fram till, att fördela lokalt. 35 procent av tjänstemännens löner sattes i lokala förhandlingar under perioden 1998-2013.

Medan arbetare generellt följer de centrala avtalen mer strikt. Endast tio procent av arbetarnas löner förhandlades fram lokalt under samma period. Så enligt rapporten går företagens vinster snarare till höjda löner för redan starka grupper än att anställa fler.

LÄS OCKSÅ:

Debatt: Låga centrala avtal ger större löneskillnader men inte mer jobb