”Sverige har världens högsta skatter på arbete.” Så låter en sliten refräng i den ekonomisk-politiska debatten. Att det genomförts stora skattesänkningar under en längre tid verkar inte spela någon roll.

Nyligen var det partiledaren för Liberalerna, Jan Björklund, som i en radiointervju lät oss veta att det inte gick att ändra på ränteavdragen om man inte samtidigt sänkte ”världens högsta skatter på arbete”, och tidigare i veckan debatterade finansminister Magdalena Andersson med den moderate riksdagsmannen Niklas Wykman om ”världens högsta marginalskatter”.

Men hur står sig egentligen de blågula skatterna på arbetsinkomster i jämförelse med andra länder? Arbetet har sammanställt statistik från industriländernas samarbetsorganisation OECD över beskattningen av löner och andra arbetsinkomster. Kartläggningen visar att Sverige inte alls toppar listan.

Det finns två huvudsakliga sätt att mäta nivån på skatterna: skattekilen  – skillnaden mellan kostnaden för arbetsgivaren och det som löntagaren får utbetalt på sitt lönekonto – och marginalskatten – hur mycket en anställd betalar i skatt på den sist intjänade kronan.

När det handlar om skattekilen för medelinkomsttagare, eller den samlade skatten på arbete, så placerar Sverige sig på tionde plats. Nio länder har högre beskattning av förhållandevis vanliga förvärvsinkomster.

Med undantag för Israel, är Sverige det land i OECD-området som uppvisar störst fall i beskattningen på arbete från år 2000 och framåt. Den genomsnittliga skattekilen har fallit med nära åtta procentenheter. En tredjedel av nedgången skedde före 2006, och resten har skett därefter. Det kan jämföras med att genomsnittet i OECD-området är en minskning med 0,8 procentenheter.

OECD för även statistik över den samlade beskattningen av arbets-inkomster för låg- och höginkomsttagare. För dessa grupper grupper placerar sig Sverige på sjunde, respektive sjätte, plats när länderna rangordnas från högsta till lägsta.

Minskningen i beskattningen av svenska löner och arbetsinkomster har varit störst för låg- och medelinkomsttagare, men även höginkomsttagare har upplevt en minskning med drygt fem procentenheter sedan år 2000.

Men våra marginalskatter måste väl ändå vara världens högsta? undrar vän av ordning. Nej, inte heller det ger OECD-statistiken stöd för. För låg- och medelinkomsttagare kännetecknas Sverige av låga marginalskatter. Dessa grupper får här behålla mer av en lönehöjning än invånare i de flesta andra industrialiserade länder.

Däremot ser det annorlunda ut för höginkomsttagare. Sverige ligger inte i topp, men endast Belgien har högre marginalskatter för denna grupp.

Statistiken från OECD sträcker sig fram till 2014. Den nyligen införda avtrappningen av jobbskatteavdraget för personer som tjänar mer än 50 000 kronor i månaden innebär att marginalskatten för höginkomsttagare höjs och att Sverige nu lägger sig i nivå med Belgien.

I forskningen och debatten utpekas ofta marginalskatterna som avgörande för folks vilja att arbeta mer. Något som reser knäckfrågan: vem påverkas mest av hur mycket hen får behålla av en höjd lön – mellanchefen som redan tjänar 53 000 kronor i månaden, eller busschauffören med en månadslön på 26 500 kronor?

Marginalskatter

Marginalskatt är den skattesats som betalas på den sist intjänade kronan. Den beskriver därmed hur mycket av en extra intjänad krona som individen får behålla. Uppgifterna avser ensamstående utan barn, år 2014.

Källa: OECD

Låginkomsttagare

Belgien 54,92
Tyskland 46,95
Österrike 44,36
Finland 43,74
Portugal 43
Nederländerna 41,97
Italien 40,93
Danmark 40,11
Luxemburg 39,1
Island 38,15
Australien 35,5
Norge 35,2
Slovenien 34,56
Ungern 34,5
Grekland 34,48
Turkiet 32,76
Frankrike 32,11
Storbritannien 32
Tjeckien 31,1
Irland 31
Slovakien 29,85
Spanien 29,53
USA 29,3
Sverige 28,32
Polen 26,67
Israel 26
Kanada 25,51
Estland 22,58
Japan 22,56
Schweiz 21,71
Sydkorea 17,64
Nya Zeeland 17,5
Mexiko 12,09
Chile 7

OECD-snitt, låginkomsttagare 31,84

Medelinkomsttagare

Belgien 54,92
Tyskland 52,31
Irland 52
Luxemburg 49,57
Österrike 49,07
Nederländerna 45,78
Finland 44,89
Norge 44,2
Frankrike 43,76
Slovenien 43,13
Portugal 43
Danmark 42,45
Italien 40,93
USA 39,3
Island 38,15
Grekland 35,32
Kanada 35,11
Ungern 34,5
Spanien 34,45
Australien 34
Israel 33
Turkiet 32,76
Storbritannien 32
Sverige 31,86
Tjeckien 31,1
Nya Zeeland 30
Slovakien 29,85
Schweiz 27,6
Japan 27,43
Polen 26,67
Estland 22,58
Sydkorea 20,99
Mexiko 17,58
Chile 7

OECD-snitt, medelinkomsttagare 36,1

Höginkomsttagare

Belgien 59,75
Sverige 56,86
Danmark 56,22
Slovenien 54,04
Nederländerna 53,41
Irland 52
Portugal 51,5
Italien 50,64
Luxemburg 49,57
Finland 48,62
Norge 47,2
Grekland 44,56
Island 44,39
Tyskland 44,31
Israel 43
Frankrike 42,52
Storbritannien 42
Spanien 40
USA 39,3
Turkiet 38,71
Australien 38,5
Österrike 37,9
Kanada 35,39
Ungern 34,5
Nya Zeeland 33
Schweiz 32,25
Japan 31,21
Tjeckien 31,1
Slovakien 29,85
Sydkorea 27,91
Polen 26,67
Mexiko 22,92
Estland 22,58
Chile 10,24

OECD-snitt, höginkomsttagare 40,37

FOTNOT: Som låginkomsttagare räknas den som tjänar 67 procent av medelinkomsten. Som medelinkomsttagare räknas den som tjänar 100 procent av medelinkomsten. Som höginkomsttagare räknas den som tjänar 167 procent av medelinkomsten.