Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Foto: AP Photo/Morry Gash

Foto: AP Photo/Morry Gash

Bernie Sanders trumpetade ut sitt budskap om minskade orättvisor och sa att han är den som har utrikespolitiskt omdöme då han röstade mot kriget i Irak.
– En lagd röst 2002 är inte en plan för att besegra Islamiska staten, bet Hillary Clinton emot i en hetsig debatt.

Frågan är vem av USA:s Demokraters presidentaspiranter som gjorde bäst intryck på minoritetsväljare som spansktalande latinos och svarta, stora väljargrupper i Nevada och South Carolina som står på tur i primärvalsprocessen.

– Dött lopp. Sanders var stark i början, Clinton var stark i slutet, när de pratade om utrikespolitik, säger Jaime Harrison, ordförande i Demokratiska partiet i South Carolina, till TT.

– Och Clinton stod upp för president Obama på ett tydligt sätt, det är viktigt här där presidenten är mycket populär.

LÄS MER: Bernies trollbindande socialism

Harrison nämner frågor som ekonomi, sjukvård och förbättrade relationer mellan svarta och poliskåren som viktiga för delstatens väljare. De berördes i debatten men, suckar han, sakpolitiskt är det egentligen inte så stor skillnad på aspiranterna.

– Båda är goda demokrater. I slutändan handlar det om vem väljarna gillar, vem de skulle vilja sitta bredvid i ett klassrum.

Väljaren Yolanda Shine, som TT möter vid en mataffär i Charleston strax före debatten, säger dock att hon redan bestämt sig. Hon ska rösta på Hillary Clinton.

– Hon har erfarenhet, hon har varit i Vita huset och hon har hanterat Bill. Hon är stark, säger Shine, som har utbildning och tuffare vapenlagar på sin lista över viktiga valfrågor.

Vermontsenatorn Sanders var välartikulerad men arg i debatten, medan exutrikesministern Clinton gjorde ett energiskt intryck. Hon var tydlig med att nämna minoritetsgrupper i flera av sina svar.

– Vi ska inte deportera 11 eller 12 miljoner papperslösa, ropade hon till applåder och lovade en omfattande invandringsreform.

Hon pratade också upprört om brottsstatistik som visar att svarta oftare hämnar i fängelse än vita, trots att de begått samma brott. Sedan maken Bill var president har familjen Clinton en mycket god relation till USA:s svarta befolkning. Men Harrison säger att många unga är nyfikna på Bernie Sanders, att han förstår den frustration de känner. I debatten tog Sanders flera tillfällen att sätta dit sin rival.

– Du är inte i Vita huset ännu, varnade han när Clinton pratade om sin vision för statsapparaten.

Tina Magnergård Bjers/TT

LÄS MER: Bernies trollbindande socialism

LÄS MER: Millennials are not afraid of socialism

Fakta: Demokraternas agenda

Demokraterna håller nomineringsmöte i Nevada den 20 februari. Den 27 februari äger det viktiga primärvalet i South Carolina rum. Den 1 mars, supertisdagen, röstar demokrater i 13 delstater på vilken kandidat de vill se i höstens presidentval. I Nevada har Clinton ett väljarstöd på 50 procent, att jämföra med Sanders 30,5 procent. I South Carolina stödjer 62 procent av demokraterna Clinton mot 32,5 procent för Sanders. Nationellt har Clinton ett stöd på 49,3 procent. Sanders stöds av 36 procent. Källa: The New York Times samt Real Clear Politics sammanställning av opinionsmätningar. Fakta: Hillary Clinton Hillary Rodham Clinton är född i Illinois 1947 och har en juristexamen från Yale University. Vid Yale mötte hon sin make, Bill Clinton. De två flyttade till Arkansas och blev delstatens guvernörspar. Tillsammans har de dottern Chelsea. Demokraten Hillary Clinton var landets första dam 1993—2001, då maken Bill var president. 2000 blev hon delstaten New Yorks senator. 2008 ställde Clinton upp i presidentvalet, men förlorade kampen om Demokraternas nominering till Barack Obama. Som president utsåg Obama henne till utrikesminister. Hon kandiderar nu för att bli Demokraternas presidentkandidat i valet den 8 november. Fakta: Bernie Sanders Bernie Sanders är född 1941. Han växte upp i en polsk invandrarfamilj i Brooklyn i New York. Efter att han tagit en examen i statsvetenskap vid University of Chicago flyttade han till Vermont i nordöstra USA. 1981 valdes han till borgmästare i staden Burlington. 1990 valdes han in i kongressens representanthus som oberoende representant för Vermont, och sedan 2007 är han senator för delstaten. Politiskt betecknar han sig som demokratisk socialist, som enda ledamot i den amerikanska kongressen. Han har framhållit de skandinaviska ländernas välfärdssystem som ett föredöme. Bland hans profilfrågor inför höstens presidentval finns korruptionsbekämpning, att bekämpa den globala uppvärmningen och att minska de ekonomiska klyftorna i USA. Källor: BBC, Nationalencyklopedin