Strejker, börsras och sjunkande tillväxt. Det kinesiska arbetslivet gungar men arbetarnas villkor skulle kunna bli bättre om fler utländska företag etablerade sig i Kina, visar en kinesisk studie.

Denna vecka firas det kinesiska nyåret. Många arbetare passar på att byta jobb efter nyår. Flera företag, som inte betalt ut sin lön i tid, brukar också betala sina anställda strax innan nyårsfirandet.

Uteblivna löner och korruption är bara några av problemen som kantar den kinesiska arbetsmarknaden. Förra året rapporterades det att 2700 strejker bröt ut och en krympande tillväxt och stor oro på börsen är andra tecken som vittnar om en orolig arbetsmarknad.

Ett sätt att stabilisera den skulle kunna vara om fler utländska företag etablerade sig, hävdar Bengt Johansson som fram till förra året var Sveriges CSR-ambassadör (CSR står för Corporate Social Responsibility och kan översättas till hållbar utveckling).

I dag undervisar han om CSR-frågor för kinesiska studenter på universiteten i Shangahai och Suzhou. Han lät 75 av sina studenter – hälften jobbade på ett utländskt företag, andra hälften på ett inhemskt företag – skriva en rapport om hur deras arbetsgivare jobbade med hållbarhetsfrågor.

Det är stora skillnader.

– De utländska företagen i Kina är mer lyhörda mot personalen och mer vana att förhandla med fackföreningar. De lyssnar mer på personalen. Så gör man inte i Kina, säger Bengt Johansson, som jobbat större delen av sitt liv i Kina.

På onsdagen talade han på ett diskussionsmöte i Stockholm som anordnades av biståndsorganisationen Union to Union.

De kinesiska företagen betalar sällan för övertid.

– Det är en plåga för alla kineser. Övertidsfrågan kom fram hela tiden i rapporterna. Kinesiska företag kan säga till sina anställda att de ska jobba fyra timmar extra och sedan inte betala för det.

De utländska företagen som studerats – varav inget var svenskt – hade däremot regler för hur övertid skulle ersättas.

Företagskulturerna skiljer sig kraftigt åt.

Internationella storbolag jobbar utifrån en färdig policy där det finns regler för hur de ska tackla olika situationer.

De kinesiska företagen är istället mer problemorienterade. Uppstår det ett problem tillsätts en arbetsgrupp som löser det. Vilka som ingår i arbetsgrupperna varierar från gång till gång.

– De tänker mer kortsiktigt. De ska ha tillbaka pengarna inom två år och det innebär att det inte lönar sig att jobba med miljöfrågor. Företagen måste göra allt för att ta hem så många ordrar som möjligt under kort tid. Det gör också att det är svårt att stoppa den utbredda korruptionen.

Personalomsättningen är dessutom hög i landet. Lönerna har ökat snabbt och anställda har kunnat få upp sina inkomster genom att byta jobb. Baksidan av det är att kunskapen försvinner ur företagen.

Både Japan och Kina har investerat i bilfabriker i i USA, men de japanska biltillverkarna har klarar sig bättre. De har satsat på längre anställningar och kunskaperna har därmed kunnat bibehållas.

Studenterna undersökte också företagens syn på diskriminering. I Kina har problemet aktualiserats. Förra året slopades enbarnspolitiken och nu får varje familj ha två barn utan att de bestraffas ekonomiskt. Det har fått konsekvenser.

– Nu får kvinnorna frågan vid varje anställningsintervju om när de ska ha sitt andra barn, säger Bengt Johansson.