Martin-K-webbledartopp

Regeringens nya arbetsmiljöprogram är smått revolutionerande. Här lyfts äntligen insikten att hela arbetslivet måste genomlysas för att skapa en bra arbetsmiljö.

Det går inte att som under Alliansens styre tro att man kan stoppa in arbetsmiljöarbetet i en liten bubbla för sig samtidigt som bemanningen skärs ned och tempot ökar. Det går inte att försämra anställningsvillkoren och tro att det inte påverkar arbetsmiljön.

Alliansens tid vid makten var en studie i hur man till varje pris undviker att koppla arbetsmiljön till övriga arbetsvillkor och det är i detta fatala misslyckande som den rödgröna regeringens förslag nu tar sitt avstamp.

En nollvision mot dödsolyckor på arbetsplatser, breda ansatser för att skapa ett hållbart arbetsliv där extra fokus ska riktas mot branscher där många tidigt slits ut, vilket ofta är i LO-yrken. Dessutom ska bemanningsbranschens arbetsmiljö specialgranskas och likaså arbetsgivarens rehabiliteringsansvar.

Arbetsmiljöverket får dessutom 100 miljoner kronor i förstärkning per år för den löpande tillsynen. Till detta vill regeringen ta ett helhetsgrepp runt den psykosociala arbetsmiljön med stress, underbemanning, och företeelser som kränkningar och mobbing.

Det är välgörande att se arbetsmiljöplanens stora bredd och djup. På mer än ett sätt påminner detta helhetsgrepp om LO:s tidigare program för ”det goda arbetet”. Det innebar att anställda inte bara ska ha ett arbete att gå till utan arbetet ska dessutom vara bra och utvecklande.

Det är en mycket viktig aspekt som tyvärr halkat alltmer i bakgrunden i takt med att facken pressats tilllbaka och anställningsvillkoren många gånger försämrats.

Denna rätt till ett gott arbete återfinns också i FN-organet ILO:s deklarationer för arbetslivet, där det stipuleras att en arbetare aldrig får ses som en vara.

Alla anställda är i första hand människor med rätt till ett eget värdigt liv.

• Det är därför det är så viktigt att allting hänger ihop, som det faktiskt gör i regeringens nya arbetsmiljöplan.

• Det är därför även regeringens två miljarder kronor till ökad bemanning inom äldreomsorgen faktiskt är en mycket viktigt satsning på bättre arbetsmiljö.

• Det är också därför regeringens översyn av arbetsvillkoren för hemarbetare inom rut-sektorn är ett slag för bra arbetsmiljö, eller översynen av vad maktförhållanden för ofrivilliga f-skattare eller tillfälligt anställda får för konsekvenser för arbetsmiljön.

Allt detta ligger med i arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons nya stora satsning på bra arbetsmiljö. Vi har bara detta enda livet och under detta liv ska varje anställd ha rätt till en bra arbetsmiljö. Visst kan den tekniska utvecklingen tas tillvara för att öka produktiviteten per anställd.

Men arbetsmiljön kan aldrig få bli motsvarande tänjbara gummiband för att få varje anställd att leverera mer. Arbetsmiljön måste alltid baseras på varje människas egenvärde. Det är något som också näringslivet vinner på då det värnar en sund och likvärdig konkurrens.

Den kanske tydligaste yttringen av Alliansregeringens motstånd mot arbetsmiljöarbetet var att redan 2007 lägga ned Arbetslivsinstitutet. Det möter Ylva Johansson nu med att instifta ett nytt ”Nationellt centrum för kunskap och utvärdering av arbetsmiljö”.

Skillnaden är dock stor. Medan Arbetslivsinstitutet bedrev egen kvalificerad forskning runt arbetsmiljön ska det nya institutet mer samla den forskning som sker på andra institutioner och lärocentra.

Det återstår att se om det är nog. Kvarstår behovet av vidgade kunskaper för att uppnå nollvisionen mot dödsolyckor och en nödvändig förbättring av övrig arbetsmiljö bör regeringen överväga att återupprätta arbetslivsinstitutet i sin gamla skepnad.