Foto: Fredrik Sandberg/TT

ARBETET DEBATT. Facken bör utveckla en vidare syn på övervakning, som går utöver enstaka lagparagrafer och in på de ideologiska mål som dataskyddslagstiftningen och de mänskliga rättigheterna försöker uppnå, skriver Amelia Andersdotter, ordförande dataskydd.net.

Ett nytt fall från Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter har i flera medier beskrivits ge arbetsgivare fritt utrymme att övervaka anställda på arbetsplatsen.

En annan läsning av Barbulescu-domen är att den bör tolkas så att övervakning av anställda på arbetsplatsen bara är tillåtet om den anställde givits tydlig – och upprepad – information om att den står under övervakning. Detta har framhållits av brittiske juristprofessorn Steve Peers, som menar att en överklagan av domen vore lämplig i förtydligande syfte.

I det aktuella domslutet har arbetsgivaren först förbjudit att anställda ägnade sig åt privata angelägenheter på jobbet, sedan fört fram misstanken till en anställd om att denne trots förbudet ägnade sig åt privata angelägenheter och för den anställde nämnt att övervakning kunde äga rum.

Bara efter att arbetstagaren upprepade gånger påmints om att övervakning skedde har det uppstått konflikt om övervakningen. Övervakning på arbetsplatsen är en fråga som berör många arbetstagare, allt ifrån kontorsarbetare som använder telefoner, smarta apparater, och internet från arbetsgivaren till hemtjänstpersonal, som använder egna apparater i tjänst.

Svenska fackförbund har möjlighet att kampanja för att Barbulescu-fallet tas upp av Europadomstolens stora kammare – det vill säga överklagas – så att arbetstagare får klarhet.

Måste arbetsgivaren varna, och hur? Eller vad man kan smyga in i ett anställningsavtal? För arbetstagarens möjlighet till inflytande på arbetsplatsen spelar frågan stor roll.

Inför den statliga utredningen om integritet i arbetslivet 2009 hade facken en mer levande diskussion om övervakningsfrågor. Bland annat utarbetade LO ett förslag till facklig strategi i övervakningsfrågor.

Detta arbete behöver återupptas: EU:s nya lagstiftning om dataskydd skapar ett långsiktigt behov av fackliga strategier, men Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter kräver också uppmärksamhet.

Amelia Andersdotter
Foto: Bertil Enevåg Ericson/TT

Facken bör utveckla en vidare syn på övervakning, som går utöver enstaka lagparagrafer och in på de ideologiska mål som dataskyddslagstiftningen och de mänskliga rättigheterna försöker uppnå. Det behövs också fler idéer kring tekniska lösningar som kan realisera dessa i grunden demokratiska ideal.

Arbetsgivare behöver verktyg för att genomföra legitima kontrollåtgärder, utan att inskränka privatpersoners integritet. Det kan till exempel handla om avidentifierade instämplingar genom elektronik som inte konstant spårar (t ex QR-scanners istället för GPS).

Men arbetstagare måste också ges information om vad som övervakas, hur det övervakas och vem som ansvarar för lagring, spridning och sökning i materialet. Ett steg i rätt riktning är att säkerställa att alla ombud får utbildning i hur man hjälper medlemmar lyfta sådana frågor med arbetsgivaren.

Amelia Andersdotter, ordförande dataskydd.net