Liv-Beckstrom-topp

Att ta till våld när inget annat verkar fungera är inte oproblematiskt, inte heller för dem som är i underläge. När helgar ändamålet medlen? Orden kamp och strid är genom historien laddade med både blod och segrar.

I den brittiska filmen Suffragette berättas en historia som får hela biosalongen att applådera när eftertexterna rullar. Kvinnor har sällan använt våld, snarare förknippats med kamp för fred, skriver professorn i idéhistoria Elisabeth Mansén i Svenska Dagbladet (9 januari). Suffragettrörelsen blev ett undantag.

Skärmavbild 2016-01-28 kl. 08.25.57

Maud Watts (Carey Mulligan) grips. Foto: Pressbild ur Suffragette

Den brittiska rösträttsrörelsen blev ryktbar när den övergick till hungerstrejker, stenkastning mot skyltfönster, sprängda brevlådor. Den möttes av hårt och aggressivt polisvåld, tusentals fängslades, de förlorade jobb, vänner, familj. Medlemmarna utsattes för alla sorters förtryck, saknade i stort sett varje rättighet – och därför är deras desperata okuvlighet så imponerande.

Kampen organiserades av Women’s Social and Political Union (WSPU), en politiskt fristående organisation för rösträtt. Den verkade 1903–1917, från början med tal, upprop, artiklar, men efter flera motgångar via hungerstrejker, sprängda papperskorgar, krossade rutor.

En dramatisk scen utspelas vid parlamentet där finklädda kvinnor i stora hattar hamnar i en blodig konfrontation med en hätsk poliskår. Suffragettledaren Emme-line Pankhurst såg suffragetterna som en rösträttsarmé. I filmen strålande gestaltad av den 24-åriga tvätteriarbetaren som blir ”fotsoldaten” Maud Watts (Carrey Mulligan).

Regissören Sarah Gavrons ser agerandet som en förtvivlans militans, efter att kvinnorna i 40 år artigt bett om att få rösta men mötts av brutna löften och polisbrutalitet. Suffragette handlar om att offra mycket av eget liv för att döttrarna ska få det bättre senare.

Den dokumenterar en viktig historia, men handlar även om kvinnor i vår tid, alla som kämpar och tar sig vidare. Läs om de kvinnor som gick ihop för bättre villkor och bildade Älö Träs första fackklubbsstyrelse.

FOTNOT: Suffrage betyder rätt att rösta. Nya Zeeland var först att garantera kvinnor rösträtt, från 21 års ålder. Det var 1893. I Storbritannien fick kvinnor vänta tills 1928. Vi fick rösträtt 1921. I Saudiarabien väntar de än.